Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 september

    Rättsexperten: Det här gäller när du tar någon på bar gärning

    Sven-Erik Alhem reder ut vad som gäller om man som privatperson ser ett brott begås och ingriper.

     Sven-Erik Alhem är rättsexpert och före detta överåklagare.
    Sven-Erik Alhem är rättsexpert och före detta överåklagare. FOTO: Brottsofferjouren

    ATL har uppmärksammat ett fall där två män står åtalade för att ha hållit fast en misstänkt dieseltjuv. Båda männen kommer att ställas inför rätta för olaga frihetsberövande, vilket har väckt många frågor om vad som egentligen gäller när man som privatperson ingriper för att stoppa brottslingar.

    Om du ser en person begå ett brott har du rätt att ingripa och hålla fast personen med stöd av lagen om envarsgripande.

    ”Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.”, rättegångsbalkens 24 kap. 7 §

    – Lagen är hygglig mot privatpersoner. Så länge fängelse finns på straffskalan så får man ingripa och till exempel hålla fast den misstänkte för att sen överlämna till närmaste polisman. Fängelsestraff finns med på straffskalan i många brott som inte är av den grövsta sorten, som till exempel snatteri. Det kan vara svårt att hitta en polis direkt men då går det bra att larma polisen och hålla fast den misstänkte tills de dykt upp, säger rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

    Proportionerligt våld

    Privatpersoner som ingriper vid brott får även använda proportionerligt våld.

    – Det innebär att våldet ska vara proportionerligt mot brottet. Det vill säga: Ju mer ringa brottet är, desto mindre våld. Lagen ger många möjligheter att ingripa men man ska givetvis ifrågasätta om det alltid är lämpligt, säger Sven-Erik Alhem.

    Flyende fot

    Det fall som ATL uppmärksammat har dock viktiga detaljer som kan bli avgörande i tingsrätten. I det fallet flydde den misstänkta tjuven och lyckades komma undan dels upptäckarna, dels polisen. Först flera timmar senare såg upptäckarna mannen på en övervakningsfilm, kände igen honom och ingrep.

    – Det är inte tillåtet. Om någon gör inbrott hos dig och du dagen därpå känner igen personen på stan, så får du inte ingripa och hålla fast den personen. Du kan larma polisen och säga var du befinner dig, men du får inte ingripa. Den misstänkte tas ju inte just då på bar gärning med att begå brott och det räknas heller inte som att den misstänkte är på flyende fot, säger Sven-Erik Alhem och fortsätter:

    – Vid flyende fot räknas bara misstänkta vara om de är i kontaktbart avstånd, det vill säga om man kan se eller höra dem. I det aktuella fallet räknas det som att den misstänkte redan har flytt och där bryter man mot lagen om man håller fast personen, säger Sven-Erik Alhem.

    LÄS OCKSÅ: Fallet med dieseltjuven tas till tingsrättenLÄS OCKSÅ: Tjuven går fri – brottsoffret riskerar åtal

    Till toppen