Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 oktober

    Torvföretag bromsas av tillståndskrångel

    Kumla

    De dikade torvmarkerna i Sverige kan producera betydligt mer. Men svårigheter att få tillstånd att börja eller fortsätta skörda är en rejäl bromskloss, menar ordföranden för Svensk Torv, Pia Holmberg.

     Torv av olika varianter väntar på att mixas på Hasselfors Gardens anläggning i Kumla. Bolagets produktspecialist Pia Holmberg testar kvaliteten.
    Torv av olika varianter väntar på att mixas på Hasselfors Gardens anläggning i Kumla. Bolagets produktspecialist Pia Holmberg testar kvaliteten. FOTO: Mikael Marklund

    Det svenska torvbruket har fått ett oförtjänt dåligt rykte menar Pia Holmberg, ordförande för branschorganisationen Svensk Torv samt produktspecialist på Hasselfors Garden.

    – Dessutom skulle såväl skogsnäringen som trädgårdsnäringen ha mycket svårt att klara sig utan torv i dag. Varje år drivs det upp 380 miljoner skogsplantor i Sverige. I torv. Växthusodlingen sker också till betydande delar i torv.

    – Sedan ska vi inte tala om alla hemmaodlare som också använder stora mängder torv. Något som märktes tydligt i våras när pandemin gjorde att många la lite extra krut på trädgårdsland och gräsmattor. Försäljningen ökade med närmare 40 procent och vi kunde ha sålt ännu mer, produktionskapaciteten satte stopp.

    Minskar i betydelse

    Nu är odlingstorven som används till både odling och som strö i djurproduktion det allt viktigare benet för torvbranschen. Energitorv minskar i betydelse då värmeverken siktar in sig på andra bränslen, som restprodukter från skogsindustrin. Torv har elcertifikat som andra förnybara bränslen men ingår också i EUs utsläppshandel.

    – De som sköter anläggningarna vill elda torv som har ett högt energiinnehåll vilket ger en bättre förbränning än till exempel flis, säger Leif Olsson, försäljningsansvarig på Hasselfors.

     Förutom odlingen av vitmossa mäter också SLU utsläppen av växthusgaser. ”Utsläppen av koldioxiden går ner till noll när vattnet fylls på”, säger Sabine Jordan (längst fram till vänster). I bakgrunden: Sofia Ekmark, projektledare på Hasselfors, Leif Olsson, försäljningsansvarig på Hasselfors, Pia Holmberg, produktspecialist på Hasselfors.
    Förutom odlingen av vitmossa mäter också SLU utsläppen av växthusgaser. ”Utsläppen av koldioxiden går ner till noll när vattnet fylls på”, säger Sabine Jordan (längst fram till vänster). I bakgrunden: Sofia Ekmark, projektledare på Hasselfors, Leif Olsson, försäljningsansvarig på Hasselfors, Pia Holmberg, produktspecialist på Hasselfors. FOTO: Mikael Marklund

    Visst leder torvbruk till en miljöpåverkan. Det sticker inte Svensk Torv under stol med. Men dikade torvmarker ger en miljöpåverkan oavsett om vi brukar dem eller ej, menar Pia Holmberg.

    – För det första är det bara torvmarker som redan är dikade som tas i anspråk. För det andra så efterbehandlas dessa, antingen planteras det skog eller så blir det en återvätning, beroende på förutsättningarna.

    Ska sakna skyddsvärde

    Ett fortsatt ansvarsfullt brukande av de svenska torvmossarna skulle gynna alla menar Svensk Torv. Men det blir allt svårare att få tillstånd. Oavsett om det handlar om gamla eller nya torvtäkter.

    – Enligt regelverket krävs det att torvmarken i princip ska sakna skyddsvärde. Det ger utrymme för tjänstemän som vill stoppa det mesta, säger Sofia Ekmark, projektledare på Hasselfors.

    Kostsam undersökning

    Enligt henne är det ungefär var tionde ansökan som slutar med ett ja till fortsatt torvbruk.

    – Och varje ansökan kostar upp till 1 miljon kronor med alla undersökningar som måste göras.

    Regeringens utredare Åsa Karlsson har i ett förslag för att minska växthusgasutsläppen med 3 miljoner ton per år sett att lägga 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar tidigare jordbruksmark som tidigare varit torvmark under vatten igen som en kraftfull åtgärd. Naturskyddsföreningen är positiv till det men flera andra instanser som Svensk Torv och LRF är kritiska.

    – Resultatet kan leda till ökade metanutsläpp om inte våtläggningen kontrolleras noga, säger Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig på Svensk Torv.

    – Dessutom har beredskapsfrågan kommit i skymundan. Här har vi ett inhemskt bränsle som kan vara en viktig del i hur landets energiförsörjning ska lösas om det blir en allvarlig kris, säger Leif Olsson.

    Torvfakta

    Av Sveriges totala yta på cirka 45 miljoner hektar är cirka 11 miljoner hektar torvmark. Av dessa används cirka 10000 hektar till att producera odlings- eller energitorv.

    Den totala tillväxten på all torvmark är lågt räknat 20 miljoner kubikmeter per år.

    Den årliga skörden ligger på cirka 4 miljoner kubikmeter per år.

    Den totala torvvolymen i Sverige beräknas vara cirka 100 miljarder kubikmeter.

    IPCC, FNs klimatpanel, har klassat torv (peat) som varken ett fossilt eller ett förnybart bränsle.

    Källor: Neova, Svensk Torv

    Torvodling

    Odling av vitmossa (Sphagnum) där torvproduktionen är avslutad kan både minska miljöpåverkan och öka tillgången på odlingssubstrat.

    Därför har nu Sabine Jordan, forskare på SLU, en större test på Hasselfors anläggning i Mosås mellan Örebro och Kumla. Metoden kallas paludikultur.

    På ett antal hektar har det spridits torv blandad med färsk vitmossa. Samt gjorts ett antal försöksrutor med till exempel ren torv, olika andelar vitmossa i torven och vissa ställen som täckts med halm för att skydda den växande vitmossan.

    SLU mäter också kontinuerligt utsläppen av växthus-gaser på försöksområdet.

    – Vi ser att det verkligen fungerar, att utsläppen av koldioxid går ner till noll när vattnet fylls på, säger Sabine Jordan.

    – Varken metan eller lustgas har stor betydelse då det inte finns färskt organiskt material som kan brytas ner efter torvproduktionen.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen