Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 september

    Svårt att dra sig ur när avtal är skrivet

    Björn Runemyr i Stömne skulle kunna bli skadeståndsskyldig om han vägrar Stena Renewable att bygga vindkraft på hans mark.

    – En avtalspart kan inte ensidigt dra sig ur ett avtal bara för att han har bytt åsikt, säger juristen Katharina Engdahl på Ludvig & Co.

     Björn Runemyr i Stömne skulle kunna bli skadeståndsskyldig om han vägrar Stena Renewable att bygga vindkraft på hans mark.
    Björn Runemyr i Stömne skulle kunna bli skadeståndsskyldig om han vägrar Stena Renewable att bygga vindkraft på hans mark. FOTO: Börge Nilsson

    Efter att ha sett hur stora verken blev och hur de skulle placeras så ångrade sig Björn Runemyr. Men nyttjanderättsavtal för anläggningsarrenden har ingen ångervecka.

    Juristen Katharina Engdahl på Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult, betonar att hon inte känner till det aktuella fallet och inte kan kommentera det. Men hennes generella råd till markägare är att noga tänka igenom och reglera en upplåtelse av mark.

    – Det är speciellt viktigt när det rör sig om avtal med lång avtalstid, som berör stora belopp och omfattande ingrepp i naturen.

    Många olika avtal kan vara inblandade vid etableringen av en vindkraftspark. I det nyttjanderättsavtal som Björn Runemyr skrev på, förklarar sig markägaren positiv till att upplåta sin mark för vindkraft och att, när tillstånden blir klara, teckna ett arrendeavtal för vindkraft med den som har nyttjanderätten.

    Bryter man överenskommelsen kan man bli skadeståndsskyldig.

    Vem ska ta bort uttjänta vindkraftverk?

    Nu har en majoritet av Arvikas kommunpolitiker lovat motståndarna att säga nej till vindparken. Att Björn Runemyr bytt åsikt får därför knappast några juridiska följder.

    Men Katharina Engdahl uppmanar alla markägare att noga tänka igenom vad de skriver under och kontrollera vad som ingår i avtalet.

    En sådan fråga är vem som ska ta bort uttjänta vindkraftverk, ledningar och byggnader när arrendet går ut. Enligt de tillstånd som ges och enligt lagtexten i Miljöbalken är det vindkraftsägaren som ska städa upp. Men företag kan hamna på obestånd så det ger inget heltäckande skydd.

    – Saknar arrendatorn helt möjlighet att återställa marken åvilar ansvaret i slutändan markägaren, så det bör noga regleras i varje enskilt avtal. En lösning är att nyttjanderättshavaren ställer en bankgaranti som täcker kostnaderna för bortforsling av material och återställande av marken, säger Katharina Engdahl.

    Avtala bort besittningsskydd

    Markägaren bör också se till att inte avtalet ger besittningsskydd. Arrenden kan som mest vara 50 år, men även om de sägs upp på det sätt som det står i avtalet kan vindkraftsbolaget under vissa förhållanden vara berättigade till skadestånd på grund av uppsägningen.

    – Besittningsskyddet kan avtalas bort genom en enkel skrivning i arrendeavtalet. Ett gott råd är att alltid ta hjälp av en jurist när man tecknar avtal, säger Katharina Engdahl.

    Nyttjanderättsavtal

    • Första avtalet med markägare vid en vindkraftsetablering. Ger i regel också rätt att bygga verken och teckna ett arrendeavtal om tillstånd ges för vindkraft. Kan ha fördelningsavtal och framtida arrendeavtal som bilaga.

    • Följer fastigheten. Om den säljs eller ärvs så är nästa ägare bunden av överenskommelsen.

    • Arrendeavtal kan skrivas på maximalt 50 år. Vissa arrendeavtal för vindkraft tecknas på 50 år trots att verkens livslängd beräknas till 25 – 30 år.

    • Kan innehålla en allmän förbindelse om att markägaren inte får försvåra förutsättningarna för nyttjanderättshavarens verksamhet.

    Relaterade artiklar

    Till toppen