Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 oktober

    Så ska de vinna Rapsmästaren 2020

    Egonsborg

    Utländska strategier sticker ut i Rapsmästaren 2020 och många av lagen har gjort betydligt fler åtgärder än Team Egonsborg. Men de har fördelen att känna växtplatsen väl.

     Erik Emanuelsson och Ebbe Persson bildar tillsammans Team Egonsborg som har fördelen att verka på hemmaplan.
    Erik Emanuelsson och Ebbe Persson bildar tillsammans Team Egonsborg som har fördelen att verka på hemmaplan. FOTO: Malin Eborn

    Över hundra lantbrukare hade slutit upp den kalla men relativt soliga torsdagen i oktober på Egonsborg. Denna dag hölls den första officiella visningen av tävlingsfältet i Rapsmästaren 2020, där 40 svenska och internationella lag tävlar om att få högst råfettskörd.

    Värd för tävlingen, som anordnas av Södra Sveriges frö- och oljeväxtodlare, är Ebbe Persson som driver en konventionell växtodlingsgård på 450 hektar utanför Trelleborg.

    – Vi hade varit fegisar om vi inte varit med själva. Men blir vi sist är det lite tråkigt, säger han och skrattar.

    Hemliga åtgärder öppnas

    Tillsammans med Erik Emanuelsson, som är anställd på gården, bildar han Team Egonsborg. Enligt tävlingsreglerna får max 12 åtgärder utföras från sådd till skörd. För att lagen inte ska ha möjlighet att härma varandras strategier publiceras de med viss fördröjning. Men under fältdagen gjordes ett undantag för besökarnas skull och alla åtgärder redovisas öppet.

    – Vi har inte gjort så mycket än jämfört med många andra lag, konstaterar Ebbe Persson.

    Tyskt lag går mot strömmen

    Tanken är att använda ungefär samma strategi som på rapsen i övrigt på Egonsborg. Men det kanske blir lite mer mikronäring för att säkra resultatet tillägger han. Höstrapsskörden på gården gav i genomsnitt 4,4 ton per hektar i år och ett fält kom upp i 5 ton per hektar. Egonsborg har under många år varit värd för Frö- och oljeväxtodlarnas fältförsök och är en av de platser där de allra högsta skördarna noterats genom åren.

     Laget NPZ som representerar ett tyskt växtförädlingsföretag är det enda laget som inte tillfört växtnäring vid sådd. Effekten är att plantan hålls tillbaka, bladen är mindre och sitter närmare plantans tillväxtpunkt.
    Laget NPZ som representerar ett tyskt växtförädlingsföretag är det enda laget som inte tillfört växtnäring vid sådd. Effekten är att plantan hålls tillbaka, bladen är mindre och sitter närmare plantans tillväxtpunkt. FOTO: Malin Eborn

    Team Egonsborgs tävlingsruta är liksom övriga lag kombigödslad vid sådd. Tidig gödsling är en strategi som allmänt används i Sverige för att få en bättre övervintring. Laget NPZ som representerar ett tyskt växtförädlingsföretag är det enda laget som inte tillfört växtnäring vid sådd.

    – Många av de utländska lagen har valt att göra som de gör på hemmaplan, säger tävlingsledare Albin Gunnarson, SFO, som håller i visningen i fält.

    Den 20 september, alltså en månad efter sådd, har NPZ däremot lagt 100 kilo ammoniumnitrat per hektar. Effekten av utebliven gödsling vid sådd är att plantan hålls tillbaka, bladen är mindre och sitter närmare plantans tillväxtpunkt.

    – Så här kanske man kan göra på Söderslätt men kommer man upp till Mellanskåne och längre norrut, där rapsen inte har tid att växa till under hösten, måste man vara lite flexiblare med kvävet, tillägger Albin Gunnarson.

    Kamp mot jordloppor

    Ytterligare en strategi från ”hemmaplan” som sticker ut, är det brittiska laget NIAB som valt en mycket hög utsädesmängd, 70 plantor per kvadratmeter, att jämföra med de andra lagens genomsnitt på 40 plantor per kvadratmeter. Hög utsädesmängd är ett sätt att klara tuffa angrepp av skadeinsekter.

    – Storbritannien är ett land som förtvivlat slåss mot jordloppor. De har tio gånger mer jordloppor än vi i sina gulskålar, säger Albin Gunnarson.

     Tävlingsledare Albin Gunnarson, SFO, berättade om den stora variationen åtgärder de 40 lagen satsat på hitintills och vilka effekter det gett.
    Tävlingsledare Albin Gunnarson, SFO, berättade om den stora variationen åtgärder de 40 lagen satsat på hitintills och vilka effekter det gett. FOTO: Malin Eborn

    På startfältet finns nitton olika höstrapssorter representerade, allt från etablerade sorter till sorter som inte odlats i Sverige tidigare. De olika lagens strategier för tillväxtreglering, vilket först blev tillåtet i Sverige säsongen 2018, var liksom sortvalet ett hett ämne under förmiddagens visning. Två av lagen har valt att köra tillväxtreglering tidigt, den 11 september.

    Hett med tillväxtreglering

    – Då var rapsen ganska liten och man får en stark tillväxtregelring, även om dosen inte är så hög, förklarar Albin Gunnarson och pekar på att tillväxtregleringen i rutorna syns genom att plantorna ”mer ligger utmed marken”.

    Några fler lag har tillväxtreglerat den 26 september, men majoriteten av lagen, däribland Team Egonsborg, har inte använt någon tillväxtreglering än. Nyligen sammanställda försöksresultat från Skåne visar att tillväxtreglering inte gav någon merskörd förra året.

    – Det är en försäkringsåtgärd. Får man vinterpåfrestning så kan man få en skördeökning och en bättre vinterhärdighet, säger Albin Gunnarson.

     Det brittiska laget NIAB har en mycket hög utsädesmängd, 70 plantor per kvadratmeter, att jämföra med genomsnittet på 40 plantor per kvadratmeter, för de andra lagen.
    Det brittiska laget NIAB har en mycket hög utsädesmängd, 70 plantor per kvadratmeter, att jämföra med genomsnittet på 40 plantor per kvadratmeter, för de andra lagen. FOTO: Malin Eborn

    Här går att se de olika lagens åtgärder i Rapsmästaren 2020:

    Lag/sortval/utsädesmängder

    Gödsling

    Ogräsbekämpning

    Insektsbekämpning

    Svampbekämpning/tillväxtreglering

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen