Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 februari

    Straffen för djurplågeri kan skärpas rejält

    Straffen för de grövsta fallen av djurplågeri bör höjas rejält. Det föreslår regeringens utredare Lars Wallinder.

     I dag överlämnade Lars Wallinder betänkandet ”Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem” till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
    I dag överlämnade Lars Wallinder betänkandet ”Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem” till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). FOTO: Anders Wiklund/TT

    I dag ligger straffskalan för djurplågeri mellan 30 dagsböter och två års fängelse. Det ska vara oförändrat – men det bör införas en ny nivå, grovt djurplågeribrott, där straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

    Det föreslår regeringens särskilda utredare Lars Wallinder som på tisdagen presenterade vad han kommit fram till för landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

    Det som avgör om brottet är grovt är fyra punkter, enligt utredarens förslag. Det beror på om gärningen:

    • inneburit allvarligt lidande för djur,

    • begåtts i större omfattning,

    • begåtts i syfte att nå ekonomiska fördelar, eller

    • annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

    Avkriminalisera

    Samtidigt vill utredaren att vissa överträdelser av djurskyddsbestämmelserna ska avkriminaliseras och i stället leda till sanktionsavgifter. Allt för en snabbare och effektivare handläggning av dessa mindre allvarliga förseelser. Det ska vara fall där det är tydligt att det inte lett till allvarliga konsekvenser för djurs välbefinnande och att avgiften kan påföras utan närmare utredning.

    Det ska inte heller vara ett måste att ta ut en avgift. Förmildrande omständigheter kan vara om:

    • överträdelsen berott på sjukdom som gjort att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand göra det som han eller hon varit skyldig att göra och inte heller förmått att ge någon annan i uppdrag att göra det,

    • överträdelsen annars berott på en omständighet som den avgiftsskyldige varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka,

    • vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika att överträdelsen skulle inträffa, eller

    • om överträdelsen är utan påfallande betydelse med hänsyn till det intresse som bestämmelsen är avsedd att skydda.

    Täppa till lucka

    Avgiften ska enligt förslaget vara mellan 1 000 kronor och 100 000 kronor beroende på överträdelsens allvar. Är det en näringsidkare ska också verksamhetens omsättning vara en faktor.

    Utredaren vill också täppa till en lucka i djurskyddslagen. I dag kan inte den fysiska person som är ansvarig för en näringsverksamhet dömas till djurförbud om överträdelsen endast lett till en företagsbot.

    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är spontant positiv till förslaget.

    – Jag utesluter inte att vi skärper straffen för grova djurplågeribrott, säger hon till TT.

    Landsbygdsministern ska nu skicka förslagen på remiss, men låter ändå positiv till förändringarna som föreslås.

    – Det jag tycker är bra med utredningen är att man tar sin utgångspunkt i att det ska vara effektivt och ändamålsenligt, vilket innebär man både föreslår skärpta straff för det som är grova brott, men också snabbare och mer effektiv hantering av sådant som är av mer administrativ karaktär, säger hon till TT.

    Om riksdagen säger ja till förslaget kan ändringarna träda i kraft 2021.

    Relaterade artiklar

    Till toppen