Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 februari

    Stort intresse för digitala kontroller

    Kameraövervakning och annan digital teknik har en given plats i den framtida kontrollen på slakterierna. Om detta är branschen och Livsmedelsverket eniga. Men det kräver utvecklingsarbete och troligen ändringar i EU:s regelverk.

    Krav på kameraövervakad slakt har figurerat flitigt i debatten sedan smygtagna filmer avslöjade djurplågeri på ett småskaligt sydsvenskt slakteri. Ofta har det i svepande formuleringar hävdats att officiell kameraövervakning är vardag i andra EU-länder.

    Så är inte fallet, menar Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen.

    – Vi är starkt för en ökad digitalisering av kontrollen, men bilden att vi ligger efter omvärlden stämmer inte. Mig veterligen finns det inte lagkrav på detta någonstans inom EU ännu. Möjligen med undantag för någon region i Belgien, säger Hans Agné.

     Hans Agné är vd för Svenska Köttföretagen, ett bransch- och utvecklingsbolag som drivs av de största slakterierna i Sverige.
    Hans Agné är vd för Svenska Köttföretagen, ett bransch- och utvecklingsbolag som drivs av de största slakterierna i Sverige. FOTO: Mikael Ljungström

    Inte heller Eiríkur Einarsson, chef för Område kontroll på Livsmedelsverket, har uppfattningen att kameraövervakning är särskilt spridd i omvärlden.

    – Det finns möjligen i något land, men jag vet inte i vilken utsträckning det används. I grunden är vi positiva till allt som kan ge bättre djurskydd. Kameran kan bli ett komplement, men inte ersätta veterinären, säger Eiríkur Einarsson.

     Eiríkur Einarsson, chef Område kontroll på Livsmedelsverket.
    Eiríkur Einarsson, chef Område kontroll på Livsmedelsverket. FOTO: Livsmedelsverket

    Kontroll på distans

    Speciellt intressant skulle det vara för Livsmedelsverket att använda kamera på de småskaliga slakterier dit Livsmedelsverkets veterinärer måste åka två turer för varje slaktomgång, först för att besiktiga det levande djuret, sedan för att granska slaktkroppen.

    – Kontroll på distans är ett spännande område, men det krävs utvecklingsarbete och inte minst att vi kan övertyga resten av EU om att detta är en god idé, säger Eiríkur Einarsson.

    Utvecklingsarbetet har påbörjats. I en studie vid HK Scans grisslakteri i Kristianstad har först en officiell veterinär gjort besiktningen i vanlig ordning. Därefter har en annan officiell veterinär på distans gjort sin bedömning av samma djur och slaktkroppar, som filmats efter distansveterinärens anvisningar. Resultaten av bedömningarna har jämförts och vad gäller köttbesiktningen var bedömningarna likvärdiga.

    När det gällde bedömningen av det levande djuret var det svårare att dra någon slutsats och det berodde paradoxalt nog på att det finns få sjuka djur i Sverige.

    – Variationen mellan djuren var så liten att det inte var möjligt att statistiskt säkerställa om det fanns skillnader mellan bedömningen genom kameraögat och bedömningarna i slakteriet, säger Eiríkur Einarsson.

    Hans Agné är övertygad om att digital teknik hör framtiden till i kontrollarbetet på slakterierna. Farhågan är att krav på kameraövervakning läggs ovanpå den befintliga kontrollen med ständigt närvarande veterinärer från Livsmedelsverket på de större slakterierna.

    Kontrollen är avgiftsfinansierad och ökande kostnader för slakterierna vore förödande, menar han.

    – Digitaliseringen måste ge ökad effektivitet och bättre likformighet i bedömningarna mellan veterinärer på olika slakterier. Vi vill absolut inte ta bort veterinärerna, men med ny teknik måste det gå att få ner kostnaderna, säger Hans Agné.

    MER OM SLAKTERIKONTROLLERNA:Livsmedelverket kritiseras för ojämlika slakterikontrollerSlakterikontroller minskar lantbrukares investeringsvilja

    FAKTA: Slakterikontroller

    Kontrollen på slakterierna är i princip avgiftsfinansierad. Sedan 2012 har det dock funnits en statlig subvention av verksamheten, som 2021 uppgår till 107 miljoner kronor. Knappt hälften av det beloppet går till de mindre slakterierna.

    Kostnadsnivån på kontrollen är omstridd. Efter avgiftshöjningar 2017 vägrade slakterierna betala kontrollkostnaderna och drev ärendet rättsligt. I november 2020 fick de rätt i en dom från kammarrätten, som Livsmedelsverket bestämde sig för att inte överklaga. Därmed kommer även avgifterna för 2018 och 2019 också att sättas ned retroaktivt.

    Fram till 2019 tog Livsmedelsverket betalt per djur. 2020 övergick man till timdebitering. Samtal har pågått mellan Livsmedelsverket och branschen om det framtida avgiftssystemet, men slakterierna valde att hoppa av dessa samtal sommaren 2020.

    Livsmedelsverket säger att timkostnaden för kontrollen under 2021 kommer att bli 4 procent lägre än under 2020.

    Kameraövervakning i Europa

    I Frankrike är det möjligt för slakterierna att kameraövervaka, men något lagkrav finns inte.

    I Spanien finns förslag under utredning.

    Utanför EU-ländernas krets har den engelska delen av Storbritannien gått längre och är på väg att införa kameraövervakning.

    Även Norge har utrett, men ännu inte kommit till beslut.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen