Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 april 2017

    Stort intresse för äldre spannmålssorter

    Kulturspannmål som solhavre och svedjeråg försvann för länge sedan från det svenska jordbruket. Men nu väljer allt fler odlare att satsa på de äldre sorterna. Och efterfrågan ökar – inte minst hos bagerierna.

     Svedjerågen kommer att bli över två meter hög när den är klar för skörd i augusti.
    Svedjerågen kommer att bli över två meter hög när den är klar för skörd i augusti. FOTO: Kristin Mörck

    På gården Tunarp i Ydre odlar Björn Ydrén de gamla spannmålssorterna spelt, dala- och ölandslantvete, vårrågen Jusso och svedjeråg. Spannmålen mals av Orga kvarn och blir sedan till bröd i Björns sambo Gunvor Bergmans ekologiska gårdsbageri Rena Källan utanför Eksjö.

    Björn Ydrén och Gunvor Bergman vill med satsningen visa att valet av mat har betydelse, både för människors hälsa och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Kultursorterna är viktiga utifrån ett mångfaldsperspektiv, berättar Björn Ydrén.

    – Hos de gamla sorterna finns en stor genetisk variation som gör att de anpassar sig till växtplatsen. De kan därför ge upphov till många lokala varianter, säger han.

     I bagarstugan förädlas spannmålen.
    I bagarstugan förädlas spannmålen. FOTO: Kristin Mörck

    En växande trend

    Björn och Gunvor är en del av en växande trend – allt fler ekologiska spannmålsodlare väljer att odla kultursorter och bageriernas intresse växer. Även mikrobryggerier och större aktörer som havredrycksföretaget Oatly använder kulturspannmål i sina produkter.

    LÄS OCKSÅ Öl lyft för mjölföretag

    Björn och Gunvors intresse väcktes när de deltog i ett nordiskt seminarium om gamla spannmålsorter och deras betydelse för miljö och hälsa.

    Där kom de i kontakt med forskaren och växtförädlaren Hans Larsson, som under många år arbetat för att främja odlingen av äldre kultursorter, och som tillsammans med andra kulturodlare bildat föreningen Allkorn.

     Björn Ydrén har bedrivit jordbruk sedan 1970-talet och beslutade sig för att sluta med växtskyddsmedel i slutet av 1980-talet. Ekologisk odling lämpar sig särskilt bra i södra Östergötlands skogstrakter, berättar han.
    Björn Ydrén har bedrivit jordbruk sedan 1970-talet och beslutade sig för att sluta med växtskyddsmedel i slutet av 1980-talet. Ekologisk odling lämpar sig särskilt bra i södra Östergötlands skogstrakter, berättar han. FOTO: Kristin Mörck

    Merparten odlar kultursorter

    Föreningen har idag ungefär 260 medlemmar, varav merparten odlar kultursorter. Medlemsantalet ökar, vilket tyder på att många likt Björn och Gunvor ser en framtid för kulturgrödorna.

    – För några år sedan fanns inte någon marknad för kulturspannmål, men under de senaste fem åren har vi upplevt en stor skillnad. Fler intresserar sig idag för matens ursprung, säger Björn Ydrén.

    Enligt Björn är kulturspannmålen lättodlade, men de kräver att man är lite mer aktiv som odlare. Utsädet tas från de egna odlingarna och genom samarbetet inom föreningen Allkorn.

     Mjöl från de gamla spannmålssorterna tål inte lika hård bearbetning som moderna mjölsorter om det ska bli ett bra bröd.
    Mjöl från de gamla spannmålssorterna tål inte lika hård bearbetning som moderna mjölsorter om det ska bli ett bra bröd. FOTO: Kristin Mörck

    Kulturspannmålen ger mindre skörd, men i gengäld är de odlingssäkra och inte lika väderkänsliga. De lämpar sig för ekologisk odling, eftersom de har djupa rotsystem och långt strå som konkurrerar bra mot ogräs.

    PREMIUM 100 år sedan hungerkravallerna

    Odlas utan växtskyddsmedel

    Att kulturspannmålen odlas utan växtskyddsmedel och har ett högt närings- och mineralinnehåll är några av anledningarna till att kunderna vill köpa gårdens bröd.

    Bakningen sker på hantverksmässigt vis – till stor del för hand eftersom mjöl från kultursorter inte tål lika hård bearbetning som vanligt mjöl.

    – Bakningsegenskaperna hos kulturmjölet kan variera, men med surdeg och långa jästider får man bra bröd som är smakrika och nyttiga, säger Gunvor Bergman.

    LÄS MERSatsning på svensk produktion av specialfröerDröm om ekobönor gav pris

     Med surdeg och långa jästtider får Gunvor Bergman ett bröd hon är nöjd med.
    Med surdeg och långa jästtider får Gunvor Bergman ett bröd hon är nöjd med. FOTO: Kristin Mörck

    Fakta

    Björn Ydrén har bedrivit ekologisk köttproduktion och ekoodling sedan slutet av 1980-talet. Han har även varit delägare i företaget Ydrekött AB. I år har han arrenderat ut gården men behåller en mindre dikobesättning, samt knappt 15 hektar för foderproduktion och odling av kulturspannmål.

    Tre vanliga kultursorter:

    Emmer: Emmer uppstod troligen genom korsning mellan enkornsvete och en närstående gräsart. Den började odlas i Norden omkring år 3900 före Kristus. Emmer kom så småningom att trängas undan av durumvete.

    Spelt: Spelt, eller dinkel, kallas ibland urvete och är en föregångare till vanligt vete.

    Den började odlas i Sverige under stenåldern och odlades i stor skala på Gotland fram till 1960-talet. Sedan 1990-talet odlas den åter i mindre skala. Den kan till skillnad från de flesta andra grödor odlas på magra, kalkrika marker.

    Svedjeråg: Svedjeråg uppkom på 1500-talet i Mellansveriges skogsområden när svedjebrukande finländare slog sig ner och odlade i askan efter den brända skogen. Den har en lång växtperiod och skördas på sommaren året efter sådden. Svedjerågen har mycket smak och innehåller mer protein och mineraler än vanlig råg.

     Merparten av spannmålen används i bageriet men spelten används också som foder till gårdens kor.
    Merparten av spannmålen används i bageriet men spelten används också som foder till gårdens kor. FOTO: Kristin Mörck

    Relaterade artiklar

    Till toppen