Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 december

    Större andel till jordbruket i EU-budgetförslag

    Ett kompromissförslag om EU:s långtidsbudget ger jordbrukspolitiken en större del av kakan. Men kakan är mindre.

     Förhandlingarna om hur mycket av EU:s budget som ska gå till jordbruket hettas upp de närmaste veckorna.
    Förhandlingarna om hur mycket av EU:s budget som ska gå till jordbruket hettas upp de närmaste veckorna. FOTO: Per Emgardsson

    Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget, tänkt att starta 2021, har växlat upp. Finland, som i egenskap av ordförandeland leder medlemsländerna fram till årsskiftet, har inför nästa veckas EU-toppmöte publicerat ett kompromissförslag.

    Där justeras bland annat jordbrukspolitikens andel av budgeten upp i jämförelse med EU-kommissionens ursprungliga förslag, med strax över 2 procentenheter. Det är fortfarande runt 3 procentenheter under det utrymme jordbrukspolitiken har i den gällande budgeten.

    Då Finland även föreslår att hela EU-budgeten blir mindre, blir totalen till jordbrukspolitiken ändå runt 19 miljarder euro mindre än vad EU-kommissionen föreslagit. Finland gör en annan fördelning mellan direktstöden och landsbygdsprogrammet vilket innebär att de förstnämnda minskar från 286 miljarder euro till 254 miljarder och de sistnämnda ökar något från strax under 79 miljarder till 80 miljarder euro.

    Många viljor

    Finland behåller EU-kommissionens stödtak på 100 000 euro. Flera medlemsländer, vars direktstöd ligger under EU-medlet, har krävt snabbare utjämning av skillnaderna mellan medlemsländerna. Ordförandeskapet inför en miniminivå per hektar, men har inte satt någon skarp siffra på den.

    Det finska kompromissförslaget är ett försök att förena de 27 olika viljor och behov som alla har vetorätt över långtidsbudgeten. För att blidka de sparsamma – eller snåla beroende på vem du frågar – nettobetalare dit Sverige hör, minskas hela budgeten till att motsvara 1,07 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst. EU-kommissionen föreslog en nivå på 1,114 procent, medan nettobetalarna talat om 1 procent.

    Rabatterna kan bli kvar

    Finland utesluter inte att de rabatter på medlemsavgiften, som Sverige och några andra nettobetalare fått, blir kvar i någon form åtminstone en budgetperiod till. EU-kommissionen anser att det är logiskt att de tas bort då de ursprungligen infördes som en följd av att en rabatt gavs Storbritannien, ett land som inte är medräknat i långtidsbudgeten.

    Före toppmötet ska förslaget diskuteras på expert- och ministernivå. Regeringscheferna förväntas inte komma till något avgörande beslut när de träffas i slutet på nästa vecka.

    EU:s långtidsbudget

    Nästa långtidsbudget sträcker sig från 2021 och till och med 2027. EU-kommissionen lägger ett förslag på långtidsbudget för medlemsländerna att förhandla utifrån. När de är överens är det upp till EU-parlamentet att säga ja eller nej till hela budgeten.

    Relaterade artiklar

    Till toppen