Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 januari

    Stora skillnader i näringsbalans på olika gårdar

    Hur väl växtnäring som kväve och fosfor utnyttjas varierar stort mellan olika typer av gårdar, visar en ny rapport från Greppa Näringen.

    – Ju större överskott, desto större risk för läckage, säger projektledaren Stina Olofsson på Jordbruksverket till ATL.

    Greppa Näringen är ett samverkansprojekt som sedan 20 år erbjuder gratis miljörådgivning till svenska lantbruk. Det drivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag inom lantbruksbranschen och beskrivs som det största miljöprojektet någonsin inom svenskt lantbruk.

    I en ny rapport sammanställs nu växtnäringsflödet på 8 500 deltagande gårdar. Rapporten visar att djurintensiva gårdar ofta har de största överskotten i växtnäringsbalanserna av både fosfor och kväve. De konventionella växtodlingsgårdarna har i genomsnitt ett underskott på fosfor, medan djurgårdar och ekologiska växtodlingsgårdar har ett fosforöverskott.

    ”Utmaningen på konventionella gårdar är att ytterligare öka näringseffektiviteten när det gäller mineralgödsel och foder. På ekologiska gårdar behöver fosforöverskotten minska med hjälp av ökade skördar och gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används i dag”, säger Emma Hjelm, som arbetar med utvärdering i Greppa Näringen i ett pressmeddelande.

     Emma Hjelm.
    Emma Hjelm. FOTO: Jordbruksverket

    Lönsam balans

    Växtnäringsämnen som kväve, fosfor och kalium tas in till gården, främst i form av utsäde, foder, mineralgödsel och stallgödsel. Den mängd växtnäring som är kvar efter att produkter som grödor och slaktdjur förts från gården visar differensen, eller gårdens balans, och förutsättningar som gårdens produktion har.

    En växtnäringsbalans visar hur de näringsämnen som förs in till gården omsätts till färdiga produkter. Med ett effektivt utnyttjande av näringsämnen förloras en mindre andel till miljön än vid en mindre effektiv produktion. Det gäller fosfor och kväve i form av ammoniak, nitrat samt lustgas.

    – Får man ner de här överskotten är det bra både för bondens ekonomi och för miljön, säger Stina Olofsson till ATL.

     Stina Olofsson.
    Stina Olofsson. FOTO: Jordbruksverket

    Skillnader i riket

    Ett överskott hos gårdar som har mycket odling i öppet bruk riskerar att läcka mer än ett överskott hos gårdar med stor andel vallodling. Men det spelar också roll var i landet som odlingen finns.

    – Ett kväveöverskott i ett område med lätta jordar och mycket nederbörd riskerar att läcka mer än i ett område med lerjordar och lite nederbörd, säger Stina Olofsson och fortsätter:

    – Fosfor beter sig lite annorlunda, där är läckaget ofta större på lergjordar.

    Nu hoppas hon att många lantbrukare vill gå in och ta del av rapporten, som finns tillgänglig på Jordbruksverkets hemsida.

    – Vi har tänkt den som en kunskapsbas- och databas där lantbrukare kan gå in och titta för att optimera just sin produktion i just det område man är verksam, säger Stina Olofsson till ATL.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen