Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 November 2016

    Stora skillnader i kommunernas avgifter

    En ny granskning visar på stora skillnader i företagsklimat mellan landets kommuner. Bara var tionde kommun betalar tillbaka avgiften för miljötillsyn om ingen tillsyn har gjorts under året.

    Så stora är avgifterna i din kommun:

    Tryck och dra i kartan för att flytta runt. Använd + – för zoomning eller två fingrar om du tittar i mobilen.

    På kartan syns miljöavgifterna (anmälningsavgift samt tillsynsavgift inklusive fasta och rörliga kostnader), bygglovsavgifterna (inklusive alla avgifter fram till givet slutbesked) samt kontrollavgifterna för livsmedelsverksamhet i din kommun (inklusive rörliga och fasta avgifter).* OBS. I NNR:s rapport bygger exemplen på avgiften för en biltvätt med en riskklass samt för livsmedelskontrollen i en butik. Avgiften för ett lantbruksföretag kan skilja något, men avgifterna ger dock en uppfattning om avgiftsnivån i kommunerna.

    Näringslivets Regelnämnd (NNR) har släppt en uppföljning av rapporten kommungranskningen från 2012. Där tittar de närmare på hur Sveriges kommuner hanterar handläggningstider för olika tillstånd samt avgifter för tillsyn av kommunens företag.

    – Arbetar de med att öka servicen, korta handläggningstiderna och hålla avgifter för tillsyn, tillstånd och liknande på en nivå som motsvarar deras arbetsinsats? säger August Liljeqvist, projektledare på NNR.

    Avgifterna varierar

    Resultatet är nedslående. För lantbrukets del är det främst resultatet för hur kommunerna hanterar bygglov, livsmedels­kontroller och miljö­farlig verksamhet som är intressant och här visar NNRs granskning stora skillnader. Till exempel varierar avgiften för att anmäla en ny eller förändrad miljöfarlig verksamhet mellan 0 och 19 000 kronor*.

    – NNRs uppföljning är väldigt bra och bekräftar den bild våra medlemmar har av starkt skiftande avgifter och att transparens och proportionalitet i många fall saknas, säger Åsa Hill, jurist på LRF.

    Tredje gången

    Många lantbruksföretagare pekar på det orimliga i att betala en årlig avgift i förskott för en tillsyn som sedan inte genomförs.

    – Efterskottsbetalning är en självklarhet, särskilt när vi för tredje gången ser att kommunerna inte klarar av att sköta ett system med förskottsbetalning. Statskontoret, som har följt upp avgifterna för till exempel livsmedelskontroll, har konstaterat att förskottsbetalning som inte följs av motprestation skadar både avgiftssättningen och förtroendet för kontrollen som sådan, säger Åsa Hill.

    – LRF driver den här frågan även inom Miljötillsynsutredningen som bland annat ska lägga förslag som gör tillsynen mer enhetlig och även titta på finansieringen

    ”Bekymmersamt”

    Även August Liljeqvist anser att det finns frågetecken kring avgiftssystemet.

    – För det första måste det vara tydligt för vad och när företagen betalar en avgift, för det andra så kan rimligheten i avgifternas variation ifrågasättas. Samma insats bör inte kunna värderas så olika och en avgift ska, till skillnad från en skatt, följas av en motprestation.

    – Därför är det lite bekymmersamt när enbart 10 procent av kommunerna betalar tillbaka tillsyns­avgiften när det inte före­kommit någon tillsyn på plats, särskilt om besöken uteblir i flera år.

    FOTO: Mostphotos

    Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säger att man tar fram schabloner i visst samråd med kommunerna för hur mycket tillsyn ett företag behöver.

    – Det är relaterat till hur stor risken är och man ska komma ihåg att det arbetet inte bara inkluderar själva tillsynsbesöket utan det totala myndighetsarbetet.

    Hon säger också att kommunerna själva kan bestämma hur de reglerar nivåerna.

    – De som har låga avgifter finansierar ofta det på skattsedeln och de med högre avgifter låter företagen stå för kostnaden.

    * Fotnot. OBS. I NNR:s rapport bygger exemplen på avgiften för en biltvätt med en riskklass samt för livsmedelskontrollen i en butik. Avgiften för ett lantbruksföretag kan skilja något, men avgifterna ger dock en uppfattning om avgiftsnivån i kommunerna.

    I DAGENS PAPPERS-ATL: Fredrik Persson betalade 22 500 – för en tillsyn

    Fakta

    Källa: Näringslivets Regelnämnd (NNR) Kommunerna har fått svara på hur stora avgifterna blir i de olika exemplen som alla har lika förutsättningar. Det ger ett riktmärke på avgiftsnivån i kommunerna.

    Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så låter kommuner med låga avgifter skattebetalarna vara med att finansiera verksamheten, och i kommuner med höga avgifter är företagen i större utsträckning med och finansierar.

    Läs mer om

    Till toppen