Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 mars 2017

    Stor osäkerhet kring metan

    Kor och fossila bränslen ställs ibland mot varandra i klimatdebatten, men ska vi klara klimatmålet är det koldioxiden som vi måste fokusera på. Det var en av slutsatserna från ett metanseminarium hos KSLA.

     Idisslare - en klimatbov?
    Idisslare - en klimatbov?

    Kornas klimatpåverkan genom sina metanutsläpp debatteras flitigt. Det saknas dock grundläggande kunskap om hur metanets cykel ser ut och hur stora källorna och sänkorna egentligen är. Det framkom under det seminarium om metan som Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin anordnade.

    RELATERAT Kors egenhet viktigare än val av foder

    Globalt uppskattas idisslarna stå för mindre än en femtedel av metanutsläppen eller ungefär lika mycket som metanet från fossila bränslen. Utsläppen av metan i atmosfären har också ökat kraftigt under de senaste hundra åren.

    – Vi vet inte vad som har medfört ökningen i framför allt tropiska länder men det är troligen från jordbruket och kan handla om ris, kor eller våtmarker, sa Christel Cederberg på Chalmers.

    Dra i sidled för att se hela diagrammet i mobil.

    Minskar i Sverige

    Svenskt jordbruk har dock minskat sina metanutsläpp något, men ökad import av animalier gör att vår matkonsumtion har ökat metanutsläppen sedan 1990.

    Cederbergs kollega Daniel Johansson redogjorde för skillnaderna mellan växthusgaserna. Metan är en betydligt mer kraftfull, men kortlivad, växthusgas än koldioxid. Slutar vi släppa ut metan idag så kommer effekten av den att vara borta om hundra år, medan effekten av koldioxid ligger kvar under tusentals år och är dessutom ackumulerande.

    Metod påverkar

    Vilken tyngd som metanet får eller kanske snarare ges, beror också på vilken metod man använder för att mäta växthusgasernas påverkan på temperaturhöjningen. Global Warming Potential, (GWP) viktar metanet tungt – efter hundra år är metanet 28 gånger starkare än koldioxiden. Används GTP, Global Temperature change Potential, blir metanet efter hundra år bara fyra gånger starkare än koldioxiden.

    – Vad som är rätt eller fel är ingen forskarfråga utan en politisk fråga. Bryr vi oss om vad som händer om hundra år eller är det takten på klimatförändringen som vi vill minska? Om vi ska stabilisera temperaturhöjningen till 2 grader måste koldioxiden ner till noll, minskar vi metanet kan vi skjuta temperaturhöjningen på framtiden, sa Daniel Johansson.

    Global metanbudget

    Det finns stor osäkerhet när det gäller metanets flöden, vilket man ser på de stora variationerna när det gäller uppskattning av storleken på källor och sänkor.

    Metankällor delas också upp i antropogena (skapat av människan) och naturliga som termiter, våtmarker och sjöar. Bränder är både antropogena och naturliga.

    Man kan reflektera över om inte våtmarker också borde räknas som både antropogen och naturlig källa eftersom arealerna kontrolleras av människan.

    Genomsnittligt årligt metanutsläpp mellan 2003-2012, fördelning i procent. Dra i sidled för att se hela diagrammet i mobil.

    Källa: Global Carbon Project

    Sänkor i genomsnitt

    Kemiska reaktioner i atmosfären: 515

    Kolsänkor: 33

    Summa: 548

    Relaterade artiklar

    Till toppen