Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 september

    Stenhög vid åkern klassas som biotop

    Växjö

    Stenhögen i åkerkanten åtnjuter generellt biotopskydd, i alla fall om den har legat där i mer än ett år.

    Vill du flytta på stenarna krävs det dispens från länsstyrelsen. Oftast beviljas dispensen men det kostar 2 900 kronor varje gång du söker.

     Karin Kanterud, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Kronobergs län, och Viveca Fransson, lantbrukare på Kronobergs Kungsgård.
    Karin Kanterud, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Kronobergs län, och Viveca Fransson, lantbrukare på Kronobergs Kungsgård. FOTO: Marcus Frennemark

    Viveca Fransson driver Kronobergs Kungsgård, strax norr om Växjö. Här för bonden och stenen sedan urminnes tider en kamp om herraväldet över jorden. Vid varje tillfälle plogen sätts i marken dras det upp sten som får plockas bort från fältet.

    En del av stenen har Viveca Fransson samlat i en hög på åkern, på en plats där det ändå låg en stor jordbunden sten som hon fick köra runt. Här har det samlats ett förråd som kan komma väl till pass som fyllning om hon ska bygga maskinhall eller anlägga en väg.

    Fem stenar krävs

    Men hennes stenhög är faktiskt ett odlingsröse i Miljöbalkens mening och därmed klassad som ett biotopskyddsområde.

    – Det kände jag inte till. Hade jag känt till det hade vi nog lagt stenen på annat håll redan från början, säger Viveca Fransson.

     Ett modernt odlingsröse på Kronobergs Kungsgård med generellt biotopskydd.
    Ett modernt odlingsröse på Kronobergs Kungsgård med generellt biotopskydd. FOTO: Marcus Frennemark

    Karin Kanterud, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Kronobergs län, bekräftar att även moderna odlingsrösen omfattas av det generella biotopskyddet; om de består av minst fem stenar och har hunnit bli årsgamla.

    – Det gäller stenhögar som ligger på eller i nära anslutning till jordbruksmark. Hade stenen placerats på en särskild, planerad upplagsplats hade inte biotopskyddet trätt in, säger Karin Kanterud.

    Att lägga stenen vid gårdscentrum ger inte självklart frikort. Är det i anslutning till jordbruksmark så gäller biotopskyddet.

    Kamp mot stenen

    Viveca Fransson arrenderar kungsgården av Statens Fastighetsverk sedan 23 år tillbaka. Här finns åtskilligt i markerna som påminner om tidigare generationers kamp mot stenen. Hon månar om kulturlandskapet, både av egen övertygelse och för att det är ett tätortsnära lantbruk med många besök utifrån.

    – Jag vill vara så redig som möjligt och följa reglerna. Men det finns väldigt mycket att leva upp till, säger Viveca Fransson.

    Karin Kanterud poängterar att det sannolikt går att få dispens att flytta stenarna den dag de behövs på annat håll. Men det krävs en ansökan till länsstyrelsen och att man redovisar sina särskilda skäl. Och det kostar – 2 900 kronor oavsett om det blir avslag eller bifall.

    Få får avslag

    Under de senaste fem åren har Länsstyrelsen i Kronoberg tagit emot 195 ansökningar om dispens från det generella biotopskyddet, endast tolv av dem har avslagits. Sedan 2014 är det också förtydligat att de ekonomiska konsekvenserna ska beaktas när ett dispensbeslut fattas.

    – Det vanligaste är att man söker för åtgärder i stenmurar och alléer. De flesta som söker har skäl, ofta är det större samhällsviktiga byggnationer eller vägar som ska anläggas, säger Karin Kanterud.

    I Kronobergs län är det inte särskilt vanligt att biotopskyddade områden skadas.

    – Om vi misstänker att en biotop har skadats utan dispens är vi skyldiga att göra en åtalsanmälan, säger Karin Kanterud.

    Läs också: Röjde sten och skrot – fick böter

    Fakta: Odlingsröse i jordbruksmark

    En samling av sten, i normal­fallet minst fem, som är upplagda i nära anslutning till jordbruksmark och har sitt ursprung i jordbruksdriften.

    Biotopskyddet inträder när stenarna legat där i ett år. Odlingsrösen som ligger på skogsmark omfattas bara av biotopskyddet om de ligger i anslutning till jordbruksmark.

    Ett antal hotade arter gynnas av biotopen odlingsröse i jordbruksmark, huvudsakligen lavar och mossor, till exempel grå ladlav och skorpdagglav men också fågeln ortolansparv.

    Källa: Naturvårdsverkets vägledning för ”Odlingsrösen i jordbruksmark”, 2014-04-15

    Fakta: Två typer av biotopskydd i Miljöbalken

    Generellt biotopskydd omfattar lätt identifierbara småbiotoper som är viktiga livsmiljöer för hotade växt- och djurarter. Dessa bio­toper, som ofta finns i jordbrukslandskapet, är skyddade över hela landet:

    Stenmur i jordbruksmark

    Alléer i jordbruksmark och på annat håll

    Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

    Småvatten och våtmark i jordbruksmark

    Odlingsröse på jordbruksmark

    Pilevall

    Åkerholme

    Den andra formen av biotopskydd beslutas av länsstyrelse, Skogsstyrelsen eller kommunen och omfattar ett utpekat område av en viss naturtyp med speciella värden.

    Källa: Naturvårdsverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen