Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 juli

    Stenhammar om Hälsingestintans ekonomi: "Läget var allvarligt"

    Hälsingestintan har sedan starten för 15 år sedan fått både ris och ros för sin satsning på premiumkött där djuromsorg, köttkvalitet och spårbarhet för konsumenterna varit viktiga ledord. Än så länge har det hela varit en förlustaffär för ägarna. I en intervju med ATL förutspår styrelseordföranden Olof Stenhammar att det kommer dröja ytterligare två år innan förlusten vänds till vinst.

     Inför Hälsingestintans årsredovisning den 31/7 varnar Olof Stenhammar för en dålig rapport.
    Inför Hälsingestintans årsredovisning den 31/7 varnar Olof Stenhammar för en dålig rapport.

    I slutet på oktober 2017 slaktade Hälsingestintans mobila slakteri sitt 10 000:e nötdjur. När företagets grundare Britt-Marie Stegs intervjuades i ATL i samband med det, sa hon att de räknade med att nå break even inom tolv månader. Nu har det gått nio månader och det ter sig ytterst osannolikt att denna profetia ska kunna infrias. I stället har företaget under våren varit tvungna att ta in runt 15 miljoner i en nyemission för att klara ekonomin. ATL ringde upp Olof Stenhammar, som är styrelseordförande och störste ägare i Hälsingestintan. Tidigare har han bland annat grundat finansbolaget OM, som han senare sålde för 32 miljarder. Många känner även igen honom som mannen som ledde Stockholms OS-ansökan 2004.

    – Det är ju känt att det kostar pengar att försöka bryta en ny marknad och göra om hur marknaden ser ut. Jag har varit med om det tidigare när jag startade OM, säger Olof Stenhammar.

    – Och det har kostat Hälsingestintan en hel del. Men vi har en ägargrupp som tror på det här – det är lite av en livsstilsinvestering. Man tror att om man vill få det bästa köttet och den bästa djuromsorgen så är det oslagbart med det mobila slakteriet. Det är tveklöst så att det har kostat att göra det, men nu har vi en ägargrupp som tror på framtiden.

     Olof Stenhammar är både finansman och köttbonde. På Norrnäs gård på Värmdö har han i år fått dra ner på antalet djur. ”Vi har bara fått hälften av vår normala vallskörd och hälften av ensilageskörden. När vi såg vartåt det barkade tog vi in färre djur, så nu har vi bara 60 djur – och vi vet inte vad vi ska göra. Vi får ingen andra skörd, som det ser ut – det är helt uttorkat.”
    Olof Stenhammar är både finansman och köttbonde. På Norrnäs gård på Värmdö har han i år fått dra ner på antalet djur. ”Vi har bara fått hälften av vår normala vallskörd och hälften av ensilageskörden. När vi såg vartåt det barkade tog vi in färre djur, så nu har vi bara 60 djur – och vi vet inte vad vi ska göra. Vi får ingen andra skörd, som det ser ut – det är helt uttorkat.”

    Ägargruppen består sedan 2016 förutom av Stenhammar även av prominenta och kapitalstarka profiler som finansfamiljen Wallenberg, Antonia Ax:son Johnson, Oriflame-grundaren Jonas af Jochnick och Dimitris Gioulekas, vd på konsultföretaget Knightec. En samling som inte behöver gräva allt för djupt i fickorna för att få fram några få miljoner – men samtidigt investerare som på sikt vill ha utdelning för pengarna de skyfflat in.

    Hur länge kan ni vänta på att företaget ska börja uppvisa svarta siffror?

    – Det är klart, det finns alltid en gräns. Det kan nog ta två år till. Det är alldeles uppenbart att vi inte gör det här bara för att det är bra, längre fram måste vi också se att det blir svarta siffror – och vi tror på det, säger Olof Stenhammar.

    Vad är det som ska vända den utveckling som har varit?

    – Vi har tagit in en helt ny ledning, vilket är bra när man ska göra om och verkligen ta tag i saker. Vi har en ny vd, Mats Markgren, som vi tror mycket på. Det behövdes en nytändning och en professionell ledning – och jag tycker att vi har det nu. De har verkligen jobbat fantastiskt bra de här tre, fyra första månaderna. Vi är exakt på det spår som har tänkt oss. Men det återstår mycket, det är ett jäkla jobb.

    Problem med Livsmedelsverket

    Genom åren har Hälsingestintan bland annat haft problem med bristande hygieniska rutiner vid tillverkning av hamburgare och blivit utdömt vite av Livsmedelsverket på grund av problem på företagets mobila slakteri. I juni kom så en positiv nyhet för Hälsingestintan då förvaltningsrätten avslog två ansökningar om vite mot företaget, eftersom de inte ansåg att Hälsingestintan getts möjlighet att efterleva föreläggandet från Livsmedelsverket. Nu hoppas Olof Stenhammar att den typen av problem tillhör det förgångna.

    Vad består ert förändringsarbete konkret av?

    – För det första i att få ordentlig kontroll i verksamheten, och det hade vi kanske inte på det sätt som vi ville. Nu har vi det. Sen kommer vi att utöka sortimentet, men det kan jag inte gå in på. Vi måste bredda oss, och det kommer Hälsingestintan i sinom tid att annonsera.

    Det har varit lite turer med Livsmedelsverket.

    – Ja, det är klart, det ligger i sakens natur när man gör något helt nytt. För det första har det funnits ett motstånd bland konkurrenterna mot det här, och vi har även fått lära oss efter hand. Men jag tror att vi kan säga att vi har överkommit alla de klagomål som vi har haft. Vi ska göra rätt, det är grundläggande och självklart. Vägen ditt kan vara mer eller mindre snårig och vi har gjort rätt för oss vad jag vet, i alla de sammanhang där det har funnits kommentarer.

    Hur allvarligt var läget för ekonomin innan ni tog in nytt kapital i våras?

    – Det var relativt allvarligt, det ska jag inte sticka under stol med. Men vi har en ägargrupp som trots att det har kostat pengar fortsätter att tro på det här. Även om läget var allvarligt så valde hela ägargruppen att ställa upp, vilket var fantastiskt.

    Det var inte så att ni fick upprätta en kontrollbalansräkning?

    – Nej. Det behövde vi inte göra. Vi har naturligtvis koll på det, men vi behövde aldrig göra det.

    Hur ser du på utvecklingen bland konsumenterna när det gäller kött?

    – Vi vet att köttkonsumtionen totalt har minskat. Samtidigt har den svenska andelen ökat de senaste åren och vi tror att den medvetne konsumenten väljer det som ger den bästa djuromsorgen – och det finns inget som slår det mobila slakteriet där. Det är klart att jag talar i egen sak, jag föder ju upp köttdjur själv, men det är en stor skillnad även i smaken. Konsumenterna blir mer och mer medvetna och kommer att ställa högre krav i framtiden, just på djuromsorgen, men även på kvaliteten. Där tror jag Hälsingestintan sticker ut, och vi kommer att vara ett starkt segment inom den svenska köttproduktionen.

     Mobilt slakteri från Hälsingestintan på plats i Torngård på Öland.
    Mobilt slakteri från Hälsingestintan på plats i Torngård på Öland. FOTO: Kristina Wirén

    Det skiljer rätt mycket i pris mellan era produkter och kött från vanliga slakterier. Är det inte en ganska liten grupp konsumenter som är beredda att betala det?

    – Ja, det är ju så, att det blir inte billigare att göra på det här sättet. Det eftersträvar vi inte, utan vi eftersträvar att göra det bästa, både för djuren och för produkten. Så det är klart att det kommer att kosta mer, men vi tror också att de medvetna konsumenterna är beredda att betala. Det är en grundläggande syn vi har på marknadens utveckling.

    Vad kan vi förvänta oss av årsredovisningen som kommer i slutet av juli?

    – Som sagt: att bryta ny mark kräver kraft, energi, möda och även pengar. Det har varit en läroprocess som har varit ganska kostsam. Nu tycker jag att logistiken funkar, slakteriet funkar, vi har inga klagomål på det längre – men det har tagit tid. Så ni får vara beredda på att det kommer en ganska dålig rapport.

    LÄS OCKSÅ: Ny vd för HälsingestintanLÄS OCKSÅ: Stegs lämnar vd-jobbetLÄS OCKSÅ: Frankrike köper Hälsingestintans koncept

    Till toppen