Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 februari 1999

    Stark krona ger lägre stöd

    Sedan årsskiftet har kronan stärkts från 9:47 kronor per euro till under 9 kronor. Enligt en samlad bedömning på marknaden kan förstärkningen fortsätta ned till cirka 8:50 kronor per euro.
    – Riksbanken har talat om en långsiktig jämviktskurs för kronan, motiverad av hur den fundamentala ekonomin ser ut i landet, runt 8:50 till 8:60 kronor per euro. Det är också de nivåer som nämns på valutamarknaden, säger Stefan Melin, departementssekreterare på finansdepartementet.

    Sjunker med 322 miljoner
    Om kronan ansluts till EU:s växelkurssamarbete på den nivån kan arealstödet komma att sjunka med 322 miljoner kronor år 2000 och 410 miljoner kronor år 2001. Därefter kan det årligen vara cirka 490 miljoner kronor under 1998 års nivå på 3,7 miljarder kronor om Sverige går med i EMU. Förutom den kursrelaterade sänkningen av arealstödet kan flera politiska nedskärningar bli aktuella om Agenda 2000-reformen går igenom.
    Kursförändringen slår igenom extra kraftigt eftersom arealstödet till och med 1998 betalades utifrån den gröna ecu-kursen, 9:80 kronor per ecu. När ecun omvandlades till euro vid årsskiftet förlorade Sverige den förmånliga kursen. I stället kommer marknadsnoteringarna att gälla. En allt starkare krona ger mindre arealstöd eftersom stödet betalas i euro. Denna vecka har kronan stärkts till nivån 8:90 och trenden ser ut att fortsätta.
    Även Finansdepartementet vill ha en så stark krona som möjligt eftersom EU-avgiften då blir billigare. Statens vinst på en stark krona är större än förlusten lantbrukarna gör på mindre stöd.

    Trappas ner under tre år
    När Sverige ställde sig utanför EMU garanterades jordbruket en kompensation för valutakursförändringar under de första tre åren. År 1999 är kompensationen 100 procent och betalas av EU. År 2000 betalar EU 33 procent och svenska staten kan, om den vill, skjuta till ytterligare 33 procent. År 2001 är villkoren likalydande men procentsatsen är 16,7 procent. Därefter gäller marknadskursen fullt ut.
    I det budgetunderlag som nu arbetas fram för år 2000 finns inte den svenska statens del av kompensationen med. Eventuellt kan den rymmas under posten för oförutsedda utgifter. Om staten kompenserar sjunker förlusten i arealstödet till 150 miljoner år 2000 och 330 miljoner år 2001. Därefter är den 490 miljoner kronor per år.

    Per Österman

    Relaterade artiklar

    Till toppen