Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 maj 2017

    Contortans spridning oroar skogsbolag

    Nu görs en stor granskning av den snabbväxaren contortas spridning, efter oro att arten tagit sig in i naturskyddade områden.

     På yngre contorta tallar är kottarna inte serotina dvs. kådförslutna, vilket de är på äldre träd.
    På yngre contorta tallar är kottarna inte serotina dvs. kådförslutna, vilket de är på äldre träd. FOTO: Anders Kristensson

    Oron för att arten tagit sig in i naturskyddade områden har gjort att flertalet skogsbolag är med i ett storskaligt inventeringsprojekt som pågår i hela det svenska beståndet.

    Contortatallar introducerades i Sverige på 1970- talet och odlas idag på 600 000 hektar från Dalarna till Norrbotten.

    Den främsta anledningen till att den nordamerikanska contortan blivit det mest odlade främmande trädslaget i Sverige är den snabba tillväxten, runt 40 procent snabbare är vanlig tall. Kunskapen om hur tallen ska odlas och skötas på bästa sätt har snabbt ökat genom olika forskningsprojekt.

     Contorta sprider sig sällan mer än 100 meter bort från moderträdet men det finns enstaka träd som spridits från contortabestånd minst ett par mil bort.
    Contorta sprider sig sällan mer än 100 meter bort från moderträdet men det finns enstaka träd som spridits från contortabestånd minst ett par mil bort. FOTO: Fotograf Anders Kristensson tel +46705338767

    Förändringen som contorta ger

    Däremot har väldigt lite forskning gjorts som handlar om förändringarna som contorta ger upphov till i ekosystemen eller hur mycket den har spridit sig i landskapen.

    När contortan introducerades ansågs den inte kunna självföryngra sig utan skogsbrand.

    Den sprider sig

    Detta stämde dock inte. Contortan sprider sig. Enstaka inventeringar har gjorts av spridningen under senaste decenniet men det har inte funnits någon samlad kunskap om hur mycket contortan verkligen spridit sig ut från planteringarna.

     På yngre contorta tallar är kotarna inte serotina dvs. kådförslutna, vilket de är på äldre träd.
    På yngre contorta tallar är kotarna inte serotina dvs. kådförslutna, vilket de är på äldre träd. FOTO: Anders Kristensson

    Från flera håll finns det dessutom farhågor om att contorta kan sprida sig in i naturskyddade områden.

    FSC-certifieringen ställer idag också hårdare krav på att skogsbolagen övervakar spridningen effektivt och har åtgärdsprogram för eventuell spridning.

    Därför gör skogsbolagen Bergvik Skog, Holmen Skog, SCA Skog samt Sveaskog ett storskaligt inventeringsprojekt som pågår i hela det svenska contortabeståndet för att få en klar bild av självföryngringen. Det är skogsbolagen själv som gör inventeringarna med Skogforsk som koordinator av projektet.

    – Efter två säsongers inventering på 6048 provytor från 152 slumpvis utvalda contorta-bestånd kan vi se en tendens men det behövs mer material för att kunna uttala sig med större säkerhet, berättar Staffan Jacobson, forskare på Skogforsk som sammanställer och analyserar inventeringsdata.

     Contorta bestånd runt 25 år gammalt.
    Contorta bestånd runt 25 år gammalt. FOTO: Anders Kristensson

    Spridningen sker på ”störd” mark

    Hittills visar inventeringarna att spridningen är mycket begränsad och ofta koncentrerad och minskar snabbt med avståndet från beståndskanten. En stor andel av spridningen sker på ”störd” mark, typ dikeskanter, vägrenar och markberedningsfläckar.

    Huvuddelen av contortabestånden i Sverige är under 30 år gamla. När bestånden är 30 år gamla eller äldre förväntas självföryngringen öka.

     Contortan är en nordamerikansk tall som växer från Brittish Colombia upp till gränsen till södra Alaska. Detta bestånd ligger utanför Voullerim i Norrbotten.
    Contortan är en nordamerikansk tall som växer från Brittish Colombia upp till gränsen till södra Alaska. Detta bestånd ligger utanför Voullerim i Norrbotten. FOTO: Anders Kristensson

    För att kunna skapa en bild av hur spridningen av contortan kommer att se ut i framtiden har Jörgen Rudolphi, forskare på SLU i Umeå, fått finansiering från Formas för att modellera contortans spridning, och eventuella insatser för att motverka spridningen i olika tänkbara framtida skogslandskap.

    – Vi använder det skogliga planeringsverktyget Heureka och simulerar skogslandskapets utveckling, berättar Jörgen Rudolphi.

    – I tre skogslandskap med varierande andel bestånd av contorta utvärderar vi olika strategier för att hantera spridningsrisker. Resultatet kommer att bli olika framtidsbilder av hur skogstillståndet förändras under en 100 års period uppdelat i 5 års intervaller. För att räkna på potentiell spridning i dessa landskap kommer vi använda oss av spridningsmodeller för contortafrön som bygger på frönas vikt, inventeringsdata om spridning, omgivande markförhållanden, sannolikhet för frön att de gror på myrmark med mera.

     Själföryngringen av contorta gynnas av störd mark och det är på denna mark det största antalet plantor hittas.
    Själföryngringen av contorta gynnas av störd mark och det är på denna mark det största antalet plantor hittas. FOTO: Fotograf Anders Kristensson tel +46705338767

    – Genom att begränsa var och hur mycket contorta som får planteras kommer det framtida skogslandskapet att se annorlunda ut, förklarar Johanna Lundström som är ansvarig för programmeringen av Heureka.

    Om planteringarna samlas till en viss del i landskapet istället för att fördelas jämt över ytan kommer spridningen kunna övervakas lättare. Att begränsa nyetablering baserat på avstånd till nyckelbiotoper och naturskyddade områden kommer också att ge en annan framtidsbild.

    – Den publika versionen av dessa simulerade framtida skogslandskap i Heureka verktyget räknar vi med ska vara klara till hösten, säger Jörgen Rudolphi.

    Vinsten ska bli högre

    Contorta planteras för att vinsten ska bli högre för skogsägaren och med hjälp av dessa simuleringar kommer skogsägaren även att få fram en samlad bild av de totala kostnaderna över tid för övervakningen av spridningen och för att ta bort den oönskade spridningen.

    – Projektet innehåller även fröodlingsexperiment, berättar Jörgen Rudolphi.

    Förra sommaren sådde han contorta och vanliga tall frön upp i Abisko för att ta reda på hur sannolikt det är med spridning till fjällmiljön. I höstas verkade det som om de vanliga tallfröna tagit sig bättre men det är för tidigt att säga än.

    ”Inte orolig”

    Anledningen till dessa fröodlingsexperiment är att Leif Kullman, professor emeritus i naturgeografi har observerat ett 10- tal contorta tallar i fjällbjörkskogen i Jämtland, Härjedalen och Dalarna.

    Den största är ca 3 meter hög och växer på Grönfjället i Härjedalen som ligger 20 km från närmsta contortaodling.

    – Men jag är inte orolig över att contortan lyckats med att öka den biologiska mångfalden på fjället, säger Leif Kullman.

     Ola Engelmark, docent och skogskonsult, vid en självföryngrad contorta tall utanför Luleå.
    Ola Engelmark, docent och skogskonsult, vid en självföryngrad contorta tall utanför Luleå. FOTO: Anders Kristensson

    Kunskapsluckan om contortans spridning i närheten av bestånden håller på att täppas till. Något som fortfarande verkar behöva utredas är om den långväga spridningen kan bli ett problem i framtiden. Ett annat område där kunskap fortfarande saknas är hur contortan påverkar ekosystemen.

    – Det mesta av forskningspengarna går till produktionsforskning, säger Ola Engelmark, docent och skogskonsult som gjort flera studier av contorta för SLU. Det vore lovvärt med mer resurser för att klarlägga contortatallarnas konsekvenser för den biologiska mångfalden. För contortaskogar är inte som vanliga tallskogar, det är stora ekologiska skillnader mellan dem, säger han.

    Är contorta invasiv?

    Enligt artdatabankens definition kan en främmande invasiv art skada ekosystemet som de introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

    Åsikterna går isär mellan olika myndigheter när det gäller contorta om den ska anses vara invasiv eller inte. Skogstyrelsen anser inte att den är invasiv medan Naturvårdsverket tycker tvärtom. De få ekologiska studier som gjorts på contorta visar att artrikedomen är mycket lägre i ett contorta bestånd och när bestånden uppgår till 30 procent i landskapet påverkas hela populationer av både växter och djur i hela landskapet på ett mycket negativt sätt.

    Under hösten kommer troligen regeringen avgöra vilken myndighet som ska ansvara för främmande invasiva arter. Vilken myndighet som får ansvaret kommer säkert att få betydelse för contortans framtid.

    LÄS MER: Contortans risker ska kartläggasLÄS OCKSÅ: Kanadensare blir bättre i SverigeLÄS OCKSÅ: 12 steg till en lyckad sådd i skogen

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen