Splittrat om längd på övergångsperiod
Ett år räcker inte, säger en del medlemsländer. Andra befarar en långsammare reformprocess om det ges mer tid.
EU:s jordbruksministrar har olika syn på hur mycket tid som krävs för att den nya jordbrukspolitiken ska vara redo att börja tillämpas. Det framgick av den första diskussionen på ministernivå om EU-kommissionens förslag om en ettårig övergångsperiod med start för det nya systemet 2022.
Tjeckiens representant gjorde bedömningen att landet skulle behöva minst två år på sig att implementera alla förändringar efter att de politiska besluten är fattade på EU-nivå. Tyskland sällade sig också till de länder som ansåg att övergångstiden måste vara på minst två år.
Risk att allt skjuts fram
På andra sidan finns länder som Frankrike och Danmark som tror på att hålla uppe farten i reformprocessen och inte ge utrymme att dra ut på den ytterligare. Det budskapet till kollegorna hade även landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
– Alla förhandlingar har en tendens att vara långsamma i början och snabbare mot slutet när deadlinen slår till. Så det finns en risk om man ger mycket tid från början att allt skjuts fram, säger hon till ATL efter rådsmötets slut.
En längre övergångsperiod har också andra risker, enligt statsrådet.
– Om det blir en lång fördröjning kan det hända att man börjar implementera delar av den nya Cappen innan helheten är färdig. Det är vi strikt emot.