Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 februari

    Sopbrand drabbar markägare: ”Har blivit utsatt för ett skurkstreck”

    Om vinden kommer från öster möts Anders Fredin av ett tjockt röktäcke när han öppnar sin ytterdörr på Kagghamra säteri. Ungefär en och en halv kilometer därifrån, på hans mark, har en soptipp brunnit sedan innan jul.

     Markägaren Anders Fredin har precis varit ute med brandkåren och inspekterat elden. ”Just nu ska de lägga sand över den brinnande högen i ett försök att kväva elden. Först ska de bygga upp tryckbankar för att förhindra skred”, säger Anders Fredin som inte tror att branden någonsin kommer gå att släcka.
    Markägaren Anders Fredin har precis varit ute med brandkåren och inspekterat elden. ”Just nu ska de lägga sand över den brinnande högen i ett försök att kväva elden. Först ska de bygga upp tryckbankar för att förhindra skred”, säger Anders Fredin som inte tror att branden någonsin kommer gå att släcka. FOTO: Alexander Mahmoud/DN/TT

    – Just nu är röken det riktigt stora problemet. Situationen är helt förfärlig för alla oss som bor runtomkring, det finns flera häst- och djurgårdar. Alla drabbas, säger Anders Fredin.

    Sen branden bröt ut dagen innan julafton lever Anders Fredin under hård press. Det är han som äger den hektar mark som nu är ett brinnande avfallsupplag. Brandkåren är på plats, omgivningen vill ha svar och han själv behöver reda ut den juridiska situationen. För vem bär ansvaret när bolaget som ägde återvinningsverksamheten gått i konkurs?

     ”Det är som en kolmila. Branden går inte att släcka som den är, kanske om man gräver ut den, bit för bit och sedan släcker med vatten”, säger markägaren Anders Fredin.
    ”Det är som en kolmila. Branden går inte att släcka som den är, kanske om man gräver ut den, bit för bit och sedan släcker med vatten”, säger markägaren Anders Fredin. FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

    ”Ett samhällsproblem”

    – Jag menar att ansvaret framförallt ligger på utövaren, säger Anders Fredin men är medveten om att det i miljöbalken, kapitel 10 står att markägaren övertar ansvaret om det bolag som driver verksamheten går i konkurs.

     Utöver Réne Flücks stallverksamhet finns också en stor oro för de långsiktiga effekterna på miljön. ”Det som nu finns i luften kommer ju att ramla ner på grödor och betesvallar. Därifrån tar det sig ner i grundvattnet och vi vet inte vilka gifter som samlas där.”
    Utöver Réne Flücks stallverksamhet finns också en stor oro för de långsiktiga effekterna på miljön. ”Det som nu finns i luften kommer ju att ramla ner på grödor och betesvallar. Därifrån tar det sig ner i grundvattnet och vi vet inte vilka gifter som samlas där.” FOTO: IVARSSON JERKER/Aftonbladet/TT

    – Så verkar det vara. Det är ett samhällsproblem egentligen och jag tycker att lagstiftningen behöver ändras. Det är ju väldigt märkvärdigt att ansvaret hamnar på markägaren när jag i det här fallet blivit utsatt för ett skurkstreck. Det har jag svårt att förstå, säger Anders Fredin och menar att han känner sig maktlös som markägare.

    – Vi sa upp vårt kontrakt med bolaget, men de fortsatte bara köra dit avfall. Mer kunde vi inte göra. Det är kommunen som har tillsyn och som borde ha agerat.

    Kommunen å sin sida menar att markägaren bär ansvaret.

     ”Materialet på området skulle ju inte vara miljöfarligt i sig, det skulle sorteras och säljas vidare. Det är först när det brinner som avfallet blir ett miljöproblem”, säger markägaren Anders Fredin.
    ”Materialet på området skulle ju inte vara miljöfarligt i sig, det skulle sorteras och säljas vidare. Det är först när det brinner som avfallet blir ett miljöproblem”, säger markägaren Anders Fredin. FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

    ”Man känner hur giftig röken är”

    Nu har boende runt Kagghamra levt med brandröken i över en månad och de är trötta på att alla inblandade skyller på varandra.

    – Självklart har markägaren ett ansvar, men kommunen har också ett mycket stort ansvar, säger Réne Flück som driver Södertörns ryttarförening, ett stall med 70 hästar som ligger ungefär 500 till 800 meter från den brinnande tippen.

    När det blåser nordliga vindar är röken som värst och då kan Réne Flück knappt andas. Han berättar om hur både han och hästarna hostar och hur det svider i hans hals.

    – Allt och alla blir lidande. Man riktigt känner hur giftig röken är, den är inte alls som när man eldar med ved.

     Efter ett beslut som fastställdes i Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt 2016 om att ingen avfallshantering eller mellanlagring var tillåten på platsen menade kommunen att avfallshögen skulle forslas bort. Men i stället har den växt och i dag bedömer brandförsvaret att det rör sig om cirka 100 000 ton avfall. 90 000 ton mer än den godkända mängden.
    Efter ett beslut som fastställdes i Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt 2016 om att ingen avfallshantering eller mellanlagring var tillåten på platsen menade kommunen att avfallshögen skulle forslas bort. Men i stället har den växt och i dag bedömer brandförsvaret att det rör sig om cirka 100 000 ton avfall. 90 000 ton mer än den godkända mängden. FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

    Oro för långsiktiga miljöeffekter

    Som en direkt följd av den uppmärksammade branden i Kagghamra vill regeringen ändra i flera förordningar för att komma åt fusk och kriminalitet i branschen. Bland annat föreslås att kommuner ska kunna begära pengar i pant för uppstädning och att de ska kunna ställa hårdare krav på hur snabbt bolag ska återvinna. Regeringen vill även att det ska bli förbjudet att flytta avfall mellan kommuner.

    Både ridskoleverksamheten och uthyrningen av stallplatser drabbas och utöver det oroar sig Réne Flück även för de långsiktiga miljöeffekterna.

    Det gör också Anders Fredin som inte mår bra när han tänker på de långlivade och miljöfarliga ämnen som elden sprider. Han har precis varit ute med brandkåren, som uppskattar att det kommer ta minst åtta veckor att släcka branden. Själv tror inte Anders Fredin att branden någonsin kan släckas.

    – Det är givetvis ett jätteproblem om vi får till exempel dioxiner i marken. Allt känns skrutt. Förfärligt.

    Ångrar du att du skrev avtal om sophantering på din mark?

    – Med facit i hand så skulle vi ju inte ha tagit oss an den här typen av verksamhet.

    Samtidigt menar Anders Fredin att det finns ett behov att sortera sopor från byggen i Stockholm och att markuthyrning är en viktig del av hans verksamhet.

    – Vi driver hamnen här i Kagghamra och från den har skeppats alltifrån grus, salt, torv till bulkgods och kopplat till det har vi haft upplag av olika slag sedan mitten av 1970-talet.

    LÄS MER: Sopberget skulle forslas bort – växte tiofaldigt

     Enligt Naturvårdsverket är de långsiktiga miljöeffekterna av branden i Kagghamra uppenbara eftersom avfallsbränder innebär att miljöfarliga och långlivade dioxiner hamnar i naturen och dess näringskedja.
    Enligt Naturvårdsverket är de långsiktiga miljöeffekterna av branden i Kagghamra uppenbara eftersom avfallsbränder innebär att miljöfarliga och långlivade dioxiner hamnar i naturen och dess näringskedja. FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

    Fakta: Dioxiner och betande djur

    Enligt Naturvårdsverket är de långsiktiga miljöeffekterna av branden uppenbara eftersom avfallsbränder innebär att miljöfarliga och långlivade dioxiner hamnar i naturen och dess näringskedja.

    På sikt leder därför utsläpp av dioxiner till ohälsa för både människor och djur. Dioxinerna stör nervsystemen hos människor, med effekter som till exempel cancer. I miljön har dioxiner en negativ inverkar på djurens reproduktionsförmåga. Betande djur kan få i sig dioxiner när de äter förorenat gräs och dioxinerna kan även påträffas i kornas mjölk eftersom de är fettlösliga.

    Hostan och irritationen som uppstår när både människor och djur andas in brandröken är en akut effekt som Naturvårdsverket inte bedömer som jätteallvarlig, även om det självklart är bättre att undvika brandröken om det går .

    Källa: Naturvårdsverket

    Fakta: Kagghamra säteri

    Anders Fredin tog över säteriet från sina föräldrar och syskon 1977. Nu arrenderar sonen gården, som har 15 nötdjur, Hereford.

    Säteriet har 100 hektar egen jordbruksmark.

    290 hektar skog

    Uthyrning av boningshus

    Hamnverksamhet vid Kaggfjärden

    Fakta: Södertörns ryttarcenter

    René Flück har ägt gården Söderängstorp sedan 1974

    Efter tretton år utan ridskola startades verksamheten upp igen i höstas

    40 egna hästar och ridskolehästar

    30 inackorderade hästar

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen