Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 januari 2019

    Snöfri vinter kan leda till vattenbrist

    Robin Svedlunds mjölk- och köttproduktion på Öland har inte återhämtat sig efter fjolårets extrema torka.

    – Det måste komma rikligt med snö och regn under de närmaste månaderna.

     Över en miljon kronor förlorade Robin Svedlund på fjolårstorkan.
    Över en miljon kronor förlorade Robin Svedlund på fjolårstorkan. FOTO: Fredrik Loberg

    Grundvattennivåerna i stora delar av Sverige är ovanligt låga för årstiden. Därför finns en påtaglig risk för att det under kommande vår och sommar ska uppstå nya, svåra problem med vattenförsörjningen. Det förklarar Bo Thunholm, grundvattenexpert på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

    – Enskild vattenförsörjning, som är vanligt vid exempelvis lantdjursbesättningar, kan komma att drabbas särskilt hårt återigen, om vi inte får en väsentlig påfyllnad av nederbörd, säger han.

    Inget bra utgångsläge

    Under hösten 2018 uppmättes på flera håll i landet de lägsta grundvattennivåerna sedan mätningarna inleddes för 50 år sedan.

    – Situationen har förbättrats lite sedan december, men långt ifrån tillräckligt för att ge oss ett bra utgångsläge inför sommaren.

    Särskilt allvarlig riskerar situationen att bli i östra Götaland och Svealand, enligt Bo Thunholm.

     Robin Svedlund driver en av de gårdar på Öland som drabbades hårt av extremtorkan förra året.
    Robin Svedlund driver en av de gårdar på Öland som drabbades hårt av extremtorkan förra året. FOTO: Fredrik Loberg

    Sönderbrända betesmarker

    I Bläsinge på östra Öland finns en gård med 60 mjölkkor, 400 tjurar och 35 dikor med kalvar. Sedan i mars förra året driver Robin Svedlund verksamheten med tre anställda.

    – Jag har arbetat på gården i tolv år. När markägarna gav mig chansen att få det yttersta ansvaret för gården, som arrendator, tvekade jag inte berättar Robin Svedlund.

    Under hans första månader som företagare inträffade en av historiens värsta torrperioder. Mellan maj och september ifjol föll nästan inget regn alls.

    – Vi fick en bra första skörd på våren, men i stort sett ingenting under resten av året.

    Betesmarker blev sönderbrända. Gårdens minst hundra år gamla stensatta brunn sinade för första gången.

    – Jag fick 123 000 kronor i statligt stöd på grund av torkan, men beräknar att jag förlorade minst en miljon kronor i extra inköp av spannmål, halm och övrigt foder, säger Robin Svedlund.

    – Jag hade svårt att sova många nätter på grund av värmen och alla tankar på om vi skulle hitta tillräckligt med vatten till djuren.

     För att kunna ge tillräcklig med mat till djuren i Bläsinge i framtiden behöver vattenförsörjningen tryggas.
    För att kunna ge tillräcklig med mat till djuren i Bläsinge i framtiden behöver vattenförsörjningen tryggas. FOTO: Fredrik Loberg

    Torkan påverkade kalvarna

    Mjölkpriset höll sig kvar på en relativt hög nivå. Det bidrog till att han inte behövde dra ner på produktionen.

    Men på grund av fjolårstorkan har inte kalvarna växt som de borde. Robin Svedlund befarar att alla betesmarker ännu inte har återhämtats.

    Spannmålen som han odlar används till mat åt gårdens djur.

    När det till slut började regna i augusti/september ifjol bestämde sig Robin Svedlund för att så mer råg än vanligt.

    – Jag hoppades kunna skörda en del redan före vintern, men tyvärr fick vi inte ihop mycket då, berättar Robin Svedlund.

    – Nu hoppas jag att vi får en god skörd av råg i maj istället. Men då behöver det komma mycket nederbörd under de närmaste månaderna.

    Kan bevattna med havsvatten

    Delar av hans betesmarker ligger i anslutning till Östersjön. Där finns en nedgrävd ledning som användes på 1970-talet till bevattning av sockerbetor. Robin utesluter inte att han i framtiden kommer att använda havsvatten till bevattning.

    – Det sägs ju att klöver inte överlever om man vattnar med saltvatten. Man kan hoppas att det börjar tillverkas någon slags enklare form av avsaltningsanläggning, säger han.

    – På något sätt måste vi i alla fall försöka säkra tillgången på vatten.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen