Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 september

    ”Sojan kan öppna för svenska proteingrödor”

    Mycket återstår för att svenska producenter på allvar ska kunna hänga med i vegotrenden. Men det finns flera som försöker.

    – Det är spännande att få fram en produkt i affären som man har varit med och provsmakat, säger Emil Olsson på Slätte Gård till ATL.

     Anna-Kajsa Lidell, en av grundarna av Food for Progress, anser att sojan är svårslagen när det handlar om att bygga köttliknande strukturer, men att den kan bana väg för svenska proteingrödor på sikt.
    Anna-Kajsa Lidell, en av grundarna av Food for Progress, anser att sojan är svårslagen när det handlar om att bygga köttliknande strukturer, men att den kan bana väg för svenska proteingrödor på sikt. FOTO: Creative Commons

    Nya och bättre grödor. I rätt kvalitet, i rätt volymer och till rätt pris. Så ser kravspecifikationen ut för de svenska producenter som vill haka på hamburgerkedjornas vegotåg.

    Dessutom behövs ofta också ett mellanled som klarar att processa råvarorna till rätt förädlingsgrad.

    Sojan svårslagen

    Det svenska företaget Food for Progress har rötter inom det svenska lantbruket och står bland annat bakom Sibyllas Oumph-burgare. Den baseras på soja importerad från Nordamerika. Men en av företagets grundare, Anna-Kajsa Lidell, ser sojan som en trojansk häst som på sikt kan öppna även för svenska proteingrödor.

    – Det är gott, det är spännande och det öppnar för fler att äta växtbaserat. När man väl har börjat så kan man också intressera sig för mindre processade produkter, säger Anna-Kajsa

    Lidell.

    Hon säger att sojan är svårslagen när det handlar om att bygga köttliknande strukturer – så kallade texturerade produkter. Dessutom fattas en industri för att tillverka proteinkoncentrat i Sverige, säger hon.

    Snabbmat på gula ärtor

    Men trots detta tas flera initiativ på området. Det senaste från Food for Progress är två snabbmatsprodukter på gula ärtor som de tagit fram tillsammans med Coop och lantbrukarna Emil Olsson och Adam Arnesson.

     Lantbrukarna Emil Olsson och Adam Arnesson har tillsammans med Food for Progress och Coop tagit fram snabbmatsprodukter baserade på gula ärtor.
    Lantbrukarna Emil Olsson och Adam Arnesson har tillsammans med Food for Progress och Coop tagit fram snabbmatsprodukter baserade på gula ärtor. FOTO: Per Emgardsson & Mari Nälsén

    Läs mer: Pengar att tjäna på vegotrenden

    Emil Olsson berättar att projektet började med att smaka fram en bra ärta. Något oväntat föll valet på Ingrid – en av de vanligaste foderärtorna i Sverige.

    – Men tyvärr går det inte åt så många ärtor. Även om produkten finns i de flesta Coop-butiker så rör det sig om 15 ton råvara och det är en ganska liten volym, säger Emil Olsson.

    Läs mer: Bönder sökes till bönodling: ”Ständigt behov”Läs mer: De satsar på sötlupin: ”Tror det finns ett odlarintresse”

    Stärkelseindustrin jagar odlare

    Med potatis är det tvärtom – här har svenska producenter svårt att matcha behoven från snabbmatskedjorna. Ordföranden för Potatisodlarna, Anders Andersson, säger att arealerna finns och att frågan om akrylamid går att komma runt med rätt sortval och hantering.

    – Kan man odla på ett lättförståeligt kontrakt så tror jag att det finns ett odlarintresse, även om många stora gårdar ser potatis som en alltför arbets­krävande gröda, säger han.

    Läs mer: Holländsk satsning bar frukt för potatisodlarna

    Även här saknas just nu en industri i Sverige som är tillräckligt intresserad – något som ytterst styrs av hur många konsumenter som efterfrågar svensk råvara och som är beredda att betala för det.

    Men pommes frites är ju ändå en volymprodukt med låga marginaler. Ska man satsa på det?

    – Allt handlar ju om vad man har kvar på sista raden. Nu är det ju stärkelseindustrin som jagar odlare, med relativt goda priser. De priserna borde pommes frites-industrin kunna matcha, säger Anders Andersson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen