Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 april

    Snöfattig vinter tog knäcken på höstvetet

    Stora arealer höstspannmål har dött eller fått skador av vintern i Värmland. Henrik Frykberger i Sunne förlorade hela höstvetearealen på 130 hektar.

     Henrik Frykberger förlorade hela sin höstveteareal när kylan slog till.
    Henrik Frykberger förlorade hela sin höstveteareal när kylan slog till. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Först var det knappt någon vinter att tala om i Värmland.

    – Det var bara som vanlig höst fram till mitten av januari. Höstvetet såg jättefint ut fram till dess, säger Henrik Frykberger.

    Men sedan kom kylan och tog knäcken på det.

    – Vi hade lite snö men väldigt kallt. Hade vi haft 6-7 centimeter snö så hade det nog räckt. Men det var nästan barmark, säger Henrik Frykberger, vars hela areal av höstvete dog.

     Fram till mitten av januari såg höstvetet jättefint ut, berättar Henrik Frykberger. I bakgrunden syns springel spanieln Ozzy.
    Fram till mitten av januari såg höstvetet jättefint ut, berättar Henrik Frykberger. I bakgrunden syns springel spanieln Ozzy. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Han är inte ensam om utvintringsskador i länet.

    – De flesta, eller jag skulle nog påstå alla häromkring, har förstört vete eller åtminstone väldigt dåligt vete, säger han.

    Nu blir han tvungen att så om arealen med vårgrödor. Planen är att så 55 hektar vårvete och 75 hektar korn.

    Att någon procent av arealen utvintrar är inte ovanligt i området, men att alltihop dör har Henrik Frykberger inte råkat ut för på 15-20 år.

    ”Bedrövlig situation”

    All spannmål som odlas går till gårdens integrerade grisproduktion med 240 suggor. Det brukar finnas behov av att köpa in en del spannmål, men i år lär det behovet bli större.

    – Det blir troligtvis några ton mindre i snitt med korn och vårvete jämfört med vad höstvetet hade gett, säger Henrik Frykberger.

     Henrik Frykberger ser ändå framåt och investerar nu i en våtsilo för spannmål. Den förstörda arealen ska han så om med vårgrödor.
    Henrik Frykberger ser ändå framåt och investerar nu i en våtsilo för spannmål. Den förstörda arealen ska han så om med vårgrödor. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Simon Wancke är distriktsrepresentant på Gullviks och rör sig mycket i Värmland, Dalsland och Bohuslän. Han beskriver situationen i Värmland som bedrövlig.

    – Det är väldigt dåligt. Jag skulle nog säga att Värmlandsnäs har klarat sig, det är något enstaka höstkornfält som har gått ut där. Men vetet ser bra ut där. I övrigt finns lite enstaka fält där vi har något kvar, men i regel är det väldigt utvintrat, säger han.

     Simon Wancke, distriktsrepresentant på Gullviks.
    Simon Wancke, distriktsrepresentant på Gullviks. FOTO: Mikkel Ørstedholm

    Några kunder har åkrar som ska få en chans med växtnäring.

    – Vi kör på 100 kilo Axan och ser om det svarar. Det är först nu i veckan som vi verkar få lite värme.

    Utvintringen kommer att bli kostsam för många lantbrukare i Värmland.

    – Det är stora arealer, en del var höstbehandlat och lantbrukarna har gödslat på. De har gjort ganska stora insatser redan. Det såg ju väldigt fint ut i höstas och man har tagit hem gödsel för höga skördar, säger Simon Wancke.

    De som går och funderar på om vetet lever ska bege sig ut i fält så fort det blir varmare och gräva upp plantor för att se om det finns någon tillväxt, tycker han. I Dalsland och Bohuslän är skadorna inte alls så stora som i Värmland, även om en del höstspannmål enligt Simon Wancke har gått tillbaka och blivit skottreducerad.

    Tillgången på vårutsäde god

    Per Gerhardsson, inköpschef för spannmål på Lantmännen, bedömer att årets utvintring i landet som helhet är normal, men större än de senaste två åren då vintrarna var milda och skadorna små.

    – Generellt ser det bra ut, men det finns det lite utvintring i Närke, vissa delar av Västmanland och Gotland där framför allt rågvete har blivit drabbat.

     Per Gerhardsson, inköpschef för spannmål på Lantmännen.
    Per Gerhardsson, inköpschef för spannmål på Lantmännen. FOTO: Lantmännen

    Han framhåller också att den stora höstsådden i sig innebär en risk för större utvintring.

    I Östergötland ser höstgrödorna överlag bra ut, men lite uppfrysning har skett i höstsäden. Höstrapsen varierar med sort och de med stora plantor i höstas har tagit mest skada. Men det kommer nya skott, enligt Anki Sjöberg på Lovanggruppen.

    I Skaraborg är övervintringen överlag god med vissa undantag för svackor och kapillär jord. Mängden skador beror mycket på dräneringsstatus, jordarter, nederbördsmängder och om fältet är höstgödslat, rapporterar Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.

    Enligt både Per Gerhardsson på Lantmännen och Niklas Ingvarsson, produktchef för utsäde och frö på Svenska Foder, är tillgången på vårutsäde god för de som behöver så om.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen