Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 februari

    Smutsiga djur vanligaste bristen vid kontroller

    Var fjärde djurskyddskontroll av nötdjur visade brister under 2018, visar siffror från Jordbruksverket. Vanligaste bristen var att djuren var smutsiga – vilket förutom att risken för sjukdomar och smittspridning ökar även kan leda till minskad produktion och reducerad inkomst.

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Shutterstock/TT

    Sedan många år tillbaka visar Jordbruksverkets redovisningar av länsstyrelserna djurskyddskontroller att den vanligast förekommande bristen vid kontroller på nötkreatur är smutsiga djur följt av brister som leder till smutsiga djur, som otillfredsställande renhållning av stallar och liggytor samt otillräckligt strömedel.

    Orsakerna till bristerna anses vara brist på personal, felaktig utformning av byggnader, dålig ekonomi, brist på utbildning samt okunskap eller dålig insikt om hur orenhet påverkar djuren. Under 2018 gjordes drygt 3 200 kontroller på nöt. Vid närmare 25 procent av de tillfällen då skötsel bedömdes påvisades brister.

    Helena Kättström, djurhälsoveterinär och avdelningschef för djurhälsa vid Växa Sverige, menar att det finns mycket att vinna på att engagera sig i att hålla djuren rena.

    – Djurens välfärd försämras betydligt om de är smutsiga och risken för ohälsa kan öka markant. Utöver att det är obehagligt för djuren så leder det till ökad stress och sämre immunförsvar, vilket i sin tur innebär ökad risk för sjukdomar, ohyra och smittspridning.

    – Hos en ko med juverhälsoproblem sjunker mjölkproduktionen väldigt tydligt, och 1 000 celler mer per milliliter kan kosta 8 kronor per ko och år. En höjning med 100 000 i celltal innebär då en kostnad på 80 000 kr i en besättning med 100 kor.

    Smuts leder också till att djuren får svårare att reglera kroppstemperaturen.

    – När trivsel och värmereglering påverkas negativt sjunker tillväxten. Djur som får sveda av föroreningar eller klåda av ohyra ägnar tid åt kraft åt att klia sig istället för att äta och växa.

    Kunskapsbrister

    Helena Kättström tror, liksom länsstyrelserna, att bristerna till viss del beror på okunskap om hur orenhet påverkar djuren, men också på att man inte har kunskap om hur man kan åtgärda bristerna.

    – Vad gäller djupströbäddar så fungerar de bäst om djuren har gott om utrymme och rikligt med torr halm. Ju större djurtäthet man har desto svårare blir det att hålla bädden i gott skick.

    Ett annat vanligt problem är att nackbommen i liggbås är felinställd.

    – På både gamla och nyare konstruktioner sitter nackbommen ofta för långt bak, vilket gör att korna inte kan lägga och resa sig bekvämt. Då finns risk att de lägger sig i gångarna, vilket leder till smutsiga djur. Är bommen däremot rätt inställd lägger sig korna oftast inom en minut. Rekommendationen för en mjölkko på 650 kilo är att nackbommen ska vara 125 centimeter hög och vara placerad 175 centimeter från båsets bakkant, säger Helena Kättström.

    Ett bra sätt att förebygga smuts är förstås att klippa djuren regelbundet.

    – Kort päls ökar förutsättningen för att de ska hålla sig rena och gör att pälsätande parasiter trivs sämre. En bra idé är att klippa betesdjur direkt när man tar in dem på hösten. Ju längre man väntar desto svårare blir det. Som jag ser det är klippning oftast nödvändigt. Helt eller delvis. I vissa system kan vara tillräckligt att klippa svansar och bakdel. Och köttdjur bör klippas förebyggande. Vid förebyggande klippning blir arbetsinsatsen oftast betydligt lägre än den som krävs för att klippa nedsmutsade djur inför slakt.

    ATL har tidigare skrivit om vad det kan kosta om man väljer att skicka skitiga djur till slakt.

    – Det blir inte bara kostsamt. Det kan dessutom leda till anmälning eller åtal, säger Helena Kättström.

     Helena Kättström, djurhälsoveterinär och avdelningschef för djurhälsa vid Växa Sverige.
    Helena Kättström, djurhälsoveterinär och avdelningschef för djurhälsa vid Växa Sverige. FOTO: Privat

    Relaterade artiklar

    Till toppen