Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 april

    Veganaktivister med i SLU-grupp om klimatskatt

    Organisationen bakom Köttfri måndag har bara 251 medlemmar. Ändå ingår den i en referensgrupp hos SLU.

    – Vi letade efter någon som var för en skatt. De här var de mest högljudda, säger projektledaren Elin Röös.

     SMMI vill få ner djurhållningen men vill inte att naturbeten ska slås ut i första hand.
    SMMI vill få ner djurhållningen men vill inte att naturbeten ska slås ut i första hand. FOTO: Mostphotos

    Organisationen Svensk mat- och miljöinformation, SMMI, driver den framgångsrika kampanjen Köttfri måndag och arbetar även för en skatt på kött. I styrelsen sitter kända aktivister som arbetar för att vegetarisk mat ska vara standard på skolor, äldreboenden och sjukhus. Organisationen finansieras huvudsakligen av ett bidrag på 250 000 kronor per år från statliga Konsumentverket.

    LÄS OCKSÅ: Politikerna som lärde aktivisterna att lobba

    En motivering i ansökan för 2018 lyder:

    ”Vi sitter också med i en vetenskaplig referensgrupp för ett forskningsprojekt på SLU om effekter av klimatskatter på livsmedel. Där har vi bra kontaktytor mot forskare och myndigheter”.

    Projektet leds av Elin Röös, forskare vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon tilldelades i höstas SLU:s förtjänstmedalj i silver för sin forskning om hur matvanor påverkar klimatet.

    Varför hamnade just SMMI i referensgruppen?

    – Vi identifierade dem som en organisation som är för en köttskatt och då är det bra att lyssna på deras perspektiv också.

    Elin Röös vill ha alla olika åsikter representerade i sin referensgrupp.

    – Vi har också med Kött och charkföretagen, Jordbruksverket, LRF, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, WWF och ICA. Syftet är att bolla det vi gör mot olika syn på frågan. Vi vill höra alla argument för eller emot.

    Effekter av klimatskatt

    Forskarna studerar olika effekter av en klimatskatt och hur pengarna kan användas.

    Trots hårda konkurrensregler tror Elin Röös att det går att skapa regler som kan gynna svensk produktion i konkurrens med importen.

    – Men då får man vara mer kreativ. Om man tar in pengar på en skatt som dämpar konsumtionen så kan de pengarna användas till att stödja det man vill ha. Det kan handla om djurvälfärd eller stöd till betesmarker.

    Vill ha livskraftigt jordbruk

    Per-Anders Jande är SMMI:s representant i forskningsprojektets referensgrupp.

    – Vårt krav om köttskatt är mer ett pedagogiskt grepp, men vi ser hellre en generell klimatskatt som även innefattar maten. Då får man också ner djurhållningen eftersom den är så resurskrävande.

    Han betonar att föreningen är mån om ett livskraftigt svenskt jordbruk.

    De pengar en skatt skulle få in kunde användas till momssänkning på klimatsmart mat och kanske också till naturbeten.

    – Vi vill inte att naturbete, som har en positiv miljöpåverkan genom att skapa biologisk mångfald, är det som slås ut i första hand, säger Per-Anders Jande.

    LÄS OCKSÅ: Svenska köttföretagen vill se hårdare påföljderATL TV: Bonden som hotas av aktivister berättar

    Läs mer om

    Till toppen