Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 september 2017

    Smart att jämföra kostnader för gammalt och nytt

    Ny teknik som förenklar vardagen lockar alltid till köp. Men när gäller dyra investeringar som traktorer bör man ställa sig frågan om det är värt det.

    – Det räknas alldeles för lite på maskiner och maskinkostnader, säger maskinkonsulten Lars Neuman.

     Genom att räkna på maskinkostnaden blir det lättare att jämföra investeringen med andra behov.
    Genom att räkna på maskinkostnaden blir det lättare att jämföra investeringen med andra behov. FOTO: Fredrik Thunberg

    I Sverige finns det 80 000 lantbrukstraktorer av årsmodell 1995 eller senare. Medelåldern på denna förhållandevis moderna traktorpark uppgår till elva år. Men väger man in alla traktorer som står uppställda ute på gårdarna blir medelåldern betydligt högre – 34 år.

    Det är knappast troligt att dagens traktorer kommer rulla så länge. Samma köpmönster som har gjort avtryck inom bilindustrin märks även inom traktorförsäljningen. Ny teknik och bränslesnålare maskiner lockar till köp, men är inte alltid så lätta att räkna hem ekonomiskt, enligt Lars Neuman.

    LÄS MER PREMIUM: Låga maskinkostnader en av vinsterna

    Han tycker över lag att det räknas alldeles för lite på maskiner och maskinkostnader i dag.

    – När vi räknar på detta i Maskinkalkylgruppen sätter vi upp en kalkylperiod som vi slår ut årskostnaden på. För traktorer har vi satt tolv år, men efter den tiden har traktorn förstås ett restvärde, säger Lars Neuman.

    Förfinad teknik

    Mycket talar redan nu för att livscykeln kommer att kortas i dagens traktorer. Precis som på bilsidan har tekniken förfinats i takt med att kunderna efterfrågar bränslesnålare fordon. Baksidan av myntet är att maskinerna blir mer svårreparerade.

    – Det som vi har funderat över i gruppen är om det över huvud taget kommer att finns en andramarknad för dem när tekniken fallerar. Men kanske kommer det att skapas en nisch för tekniskt kunniga personer, säger Lars Neuman.

    MER PREMIUM: Jämför lönsamhet mellan konventionell och ekologisk odling

    Det som slutligen bör fälla avgörandet är vilket behov man har och hur fort investeringen kan räknas hem. Har man möjlighet att investera en miljon kronor i företaget bör satsningen göras där man snabbast kan få tillbaka pengarna.

    – Man bör ha en kalkyl där man utgår från kostnaderna som man har i dag, och vad kostnaderna blir när man köper något nytt som ofta är något större och som har mer avancerad utrustning. Utifrån den kalkylen bör man sedan ta ställning till om man ska köpa. Min erfarenhet är att många maskinaffärer snarare bygger på magkänsla än rena ekonomiska kalkyler.

    Anpassas efter gården

    Att bygga kalkylperioden på tolvårsperioder behöver dock inte vara hugget i sten. Kalkylperioden bör alltid anpassas efter gårdens förutsättningar och årliga körsträckor. Men Lars Neuman är också noga med att kalkylen snarare bör ses som en prognos än en absolut sanning. Fördelarna med att behålla det man har är att man slipper värdeminskningen.

    – Det är samma som med bilarna. De sjunker snabbt i början, och i slutet av tolvårsperioden så har du lägre omkostnader och ett lägre kapital bundet i traktorn. Men det ska också ses mot bakgrund av vilket investeringsbehov man har. Har man en miljon att investera ska man göra det i det som bäst ger tillbaka avkastning, och det kanske är att investera i nya tröskor eller i det som hänger bakom traktorn.

    Svårt att bedöma

    Bättre begagnat kan också vara att föredra – om man gillar underhållsbiten. Då sänker man i bästa fall sina maskinkostnader.

    – Argumentet för att byta kan vara när man ser att underhållskostnaderna sticker i väg. Men ser man att kostnaderna för nästa tolvårsperiod är lägre om man köper nytt så kan det också vara värt det. Men resonemanget är bara teoretiskt. Underhållskostnaderna är svåra att bedöma, säger Lars Neuman.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen