Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 januari

    Små slakterier ger upp efter kontroller

    Det är inte bara Bertil Gabrielsson på Fårö, som ATL tidigare berättat om, som har slutat slakta på grund av Livsmedelsverkets kontroller.

    – Bara i november och december gav fyra småslakterier upp med samma motivering, säger konsulten Per Nilsson som hjälper små slakterier med pappersarbete.

     ATL har tidigare berättat om Bertil Gabrielsson, fårbonde som valt att sluta slakta sina lamm själv.
    ATL har tidigare berättat om Bertil Gabrielsson, fårbonde som valt att sluta slakta sina lamm själv. FOTO: Börge Nilsson

    Sedan ATL berättade om hur misstänkliggjord Bertil Gabrielsson känt sig av Livsmedelsverkets veterinärer, har flera företagare som drivit småslakterier berättat samma sak.

    En företagare, som vill vara anonym, gav upp efter ett år.

    – Det var inte reglerna i sig som var problemet, utan det var bemötandet. Man känner sig rätt maktlös när man är ensam mot ett stort verk, säger han.

    Många på kort tid

    Bilden bekräftas av konsulten Per Nilsson som utbildar och stöttar småslakterier när det gäller matsäkerhet, egenkontroll och myndighetskontakter.

    – Det sista halvåret har fem, sex slutat och motiverat det med orimliga kontroller, säger han.

    Fyra av dem slutade under årets två sista månader.

    Per Nilsson säger att det är svårt att veta exakt hur stor roll kontrollerna spelar. De kan vara en av flera orsaker.

    – Det är lite för många på lite för kort tid som säger att Livsmedelsverket är orsaken, och det är ovanligt. Men det är alltid svårt att veta den verkliga orsaken. Kontrollerna kan vara droppen som får bägaren att rinna över, och jag kan inte veta säkert att det inte beror på något annat.

    ”Extremt godtycke”

    Precis som Bertil Gabrielsson på Fårö ser konsulten Per Nilsson bristande enhetlighet och likvärdighet som det stora problemet.

    – Det pratas mycket om samordning, men den fungerar inte. Det är mest ett extremt stort godtycke. En del ger avvikelser för allting, medan andra inte gör det.

     – Det sista halvåret har fem, sex småslakterier slutat och motiverat det med orimliga kontroller, säger konsulten Per Nilsson.
    – Det sista halvåret har fem, sex småslakterier slutat och motiverat det med orimliga kontroller, säger konsulten Per Nilsson. FOTO: Idha Lindhag

    Livsmedelsverket är medvetet om att det finns kritik mot bristande likriktning i kontrollen.

    – Vi vet att det är ett område som vi behöver jobba med och att förbättra det är ett av våra absolut starkaste fokus just nu. Vår ambition är att vi ska ha en så likvärdig kontroll som möjligt, säger Petter Jonsson som sitter i ledningsgruppen för den enhet på verket som kallas område kontroll.

    Läs också: Ökad likriktning stark prioritet för Livsmedelsverket

    Viktiga i strategin

    När konsulten Per Nilsson blir kontaktad beror det nästan alltid på att något inte är som det ska.

    – Jag tror att många veterinärer fungerar väldigt bra, men det kan räcka om några få ställer till problem på flera olika gårdar.

    I den svenska livsmedelsstrategin anses små och medelstora producenter vara viktiga. Och enligt statistik som Arne Andersson, kontrollsamordnare på Jordbruksverkets djurkontroll-enhet, har sammanställt för ATL har antalet slakterier ökat det senaste decenniet.

    2007 fanns det bara 22 i hela landet. 2019 var 63 av landets 104 slakterier så små att de slaktat färre än 1 000 nötkreatur och färre än 2 500 grisar och får under ett år.

    Gränsen är inte en officiell definition av ”småslakterier” men ändå ett rimligt mått.

    Läs också: Gav upp slakt efter alla kontrollerLäs också: Livsmedelsverket: Vi har bara att se till att lagen följs

    2019 minskade antalet något, och av de 63 som låg under gränsen redovisade fyra ingen slakt alls under året, enligt Arne Anderssons genomgång.

     Att det är sällan som veterinärer tycker lika är ett stort problem menar Annelie Andersson, sekreterare i Småskaliga slakteriers förening.
    Att det är sällan som veterinärer tycker lika är ett stort problem menar Annelie Andersson, sekreterare i Småskaliga slakteriers förening. FOTO: Privat

    Annelie Andersson är sekreterare i Småskaliga slakteriers förening med ett femtontal medlemsföretag och hon har samma bild som kollegerna. Själv driver hon Åkes Slakt och styckning i Söderbärke i Dalarna.

    – Det är nog ingen som inte har haft problem med veterinärer. Ibland är det mer, ibland är det mindre, säger hon.

    Det svåraste är just bristen på kontinuitet, anser hon.

    – Någon är väldigt positiv till det mesta. Sedan kommer nästa och tycker att allt man gjort är fel. Det är det som är så jobbigt. Man orkar inte, man ska ju driva ett företag också, säger Annelie Andersson.

    Läs också: Alla artiklar i ATL:s granskning hittar du här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen