Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 maj

    SLU: Vi sänker inte behörighetskraven

    SLU:s vision är att fördubbla antalet studenter till senast år 2030. För att locka fler föreslås bland annat att agronomprogrammet delas upp. Men det medför inte sänkta behörighetskrav – och yrkesexamen med titlarna agronom och jägmästare ska finnas kvar, försäkrar prorektor Karin Holmgren.

     Karin Holmgren är prorektor på SLU med ansvar för lärosätets utbildningar.
    Karin Holmgren är prorektor på SLU med ansvar för lärosätets utbildningar. FOTO: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Mark Harris/Frozentime.se

    I dag utgör SLU-utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå mindre än en femtedel av SLU:s totala omsättning. Forskning och forskarutbildningarna står däremot för drygt 70 procent.

    Genom ökad studentrekrytering ska balansen förbättras, enligt Karin Holmgren, prorektor med ansvar för universitetets utbildningar. Målet är att fördubbla studentrekryteringen under de närmaste tio åren.

    – Fler utbildade med gedigna kunskaper och en examen från SLU behövs för att fylla framtida kompetensbehov inom de gröna näringarna, för att vi ska klara att förena samhällets produktionsbehov med miljö- och klimatmål, säger hon.

    Hushållningssällskapets förbundsordförande Jesper Broberg är oroad för att en ökad studentrekrytering ska leda till sänkta behörighetskrav till bland annat agronomprogrammet. Detta tillbakavisar Karin Holmgren med bestämdhet:

    – Det är ingen metod vi använder oss av. Vi ska ha relevanta behörighetskrav anpassade för utbildningens behov och de förkunskapskraven studenterna får från gymnasieutbildningen, säger hon.

    Jesper Broberg är också kritisk till SLU:s planer på att dela upp agronomprogrammet i två delar, där kandidatexamen kan tas ut efter tre år och masterexamen efter fem år. Det kan få negativa effekter på kompetensförsörjningen, tror han. Men Karin Holmgren ser inga sådana risker.

    – Med rätt kombination av agrar grundutbildning på kandidatnivån och agrar inriktning på den avancerade nivån kommer man fortfarande att kunna utbilda sig till agronom.

    – Yrkesexamina är och förblir viktiga i SLU:s utbildningspalett, men även de med generell examen får mycket kompetens att bidra med till det gröna näringslivet, säger Karin Holmgren.

    Vad ligger bakom förändringsbehovet?

    – Vi har haft ett stadigt söktryck till vår lantmästarutbildning, så även i år. Men söktrycket och därmed antalet antagna till våra agronomutbildningar har stadigt minskat sedan 2014 och nu vill vi bryta den trenden.

    Flera lantbruksaktörer som ATL varit i kontakt med önskar även mer företagsekonomi i utbildningarna, och Svenska Foder vill se ett större fokus på försäljning och kommers. Karin Holmgren betonar dock att studenter på både lantmästar- och agronomprogrammet kan specialisera sig inom grönt företagande.

    Claes Friberg, VD för Varaslättens lagerhus, tycker att lantmästarutbildningen blivit för lång och teoretisk. Karin Holmgren håller inte med.

    – Vi ser att det krävs något mer i den teoretiska basen för att kunna fördjupa sig i ett livslångt lärande i ett samhälle som förändrar sig snabbare än någonsin tidigare, säger hon.

    Maskintillverkaren Väderstad saknar det numera nedlagda agronomtekniska programmet, då de har svårt att få tag i agronomtekniker. Men SLU var tvunget att lägga ner utbildningen för att den hade för få sökande, enligt Karin Holmgren.

    – Men nu ska betydligt mer digitaliserad teknik integreras i flera av våra utbildningar och vi berättar gärna mer när den processen kommit längre, säger hon och tillägger att SLU även samarbetar med Uppsala universitet inom ramen för två civilingenjörsprogram med inriktning mot miljö- och vattenteknik respektive energisystem.

    Några fakta om SLU

    • Universitetet har 3 000 heltidsanställda, varav 54 procent är kvinnor. Universitetet bedriver sin verksamhet på många ställen i landet. De tre huvudorterna är Uppsala (i stadsdelen Ultuna), Alnarp i Skåne och Umeå. Skara, Skinnskatteberg och Lysekil är andra orter med en betydande SLU-verksamhet.

    • Forskningsstationer och laboratorier finns på ytterligare ett dussintal platser.

    • I fjol hade universitetet drygt 3 900 helårsstudenter, enligt SLU:s egen statistik, en ökning med 200 från året innan. Man är därmed tillbaka på 2014 års nivåer.

    • Bland professorerna är 31 procent kvinnor och motsvarande andel återfinns bland dekaner och prefekter.

    • SLU:s vetenskapliga publicering ökade med sju procent under 2019. Under året publicerades drygt 1 800 artiklar eller reviews.

    • Den externa finansieringen utgjorde 54 procent av den totala forskningsfinansieringen.

    • Antalet forskarstuderande vid SLU har minskat under de senaste åren. I fjol fanns det 528 aktiva forskarstudenter, varav knappt hälften var utländska.

    Källa: SLU, årsredovisning för år 2019

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen