Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 februari

    SLU vill ha nya äpplen – snabbt

    Alnarp.

    SLU satsar på att ta fram svenska must- och cideräpplen. Och hoppas det ska gå fortare än de vanliga 20 åren.

     Om man undersöker äppelträdens genom blir valet av de bästa föräldrarna och deras avkommor säkrare, sortframtagningen blir mer effektiv och tiden kan kortas med cirka fem år fram till den nya sorten.
    Om man undersöker äppelträdens genom blir valet av de bästa föräldrarna och deras avkommor säkrare, sortframtagningen blir mer effektiv och tiden kan kortas med cirka fem år fram till den nya sorten. FOTO: Mostphotos

    Dagens svenska äppelsorter har inte de egenskaper som krävs av ett bra must- eller cideräpple. Mustäpplen ska vara icke-oxiderande, ha en kraftfull arom och bra balans mellan socker och syra, medan cideräpplen ska vara bittersöta. Och de utländska sorterna klarar inte klimatet i Sverige.

    – De flesta utländska cideräppelsorter är sjukdomsbenägna och mognar för sent för att kunna odlas i Sverige, och vi behöver därför nya svenska klimatanpassade sorter, säger Kimmo Rumpunen, ansvarig för den svenska äppelförädlingen vid SLU.

    Ska förädla fram nytt äpple

    SLU Grogrund har under hösten 2018 satsat på två delprojekt inom programmet Framtidens äpple. Det ena projektet syftar till att förädla fram svenska äpplen som är särskilt lämpade för must- och cidertillverkning. Det andra syftar till att via genomiskt detektivarbete hitta egenskaper och metoder för att accelerera framtagandet av nya äppelsorter som passar den svenska konsumenten.

    Det traditionella sättet att ta fram en ny äppelsort är mycket arbetsamt och tar lång, lång tid. Korsningarna måste planteras och växa några år innan de ger frukt och kan utvärderas.

     Larisa Gustavsson, SLU, forskare på Institutionen för växtförädling.
    Larisa Gustavsson, SLU, forskare på Institutionen för växtförädling. FOTO: Torbjörn Esping

    Kan korta tiden fem år

    – Det tar 20 år från den dagen man gör en korsning till den dagen man har en färdig registrerad sort, säger forskaren Larisa Gustavsson.

    Men om man undersöker äppelträdens genom blir valet av de bästa föräldrarna och deras avkommor säkrare, sortframtagningen blir mer effektiv och tiden kan kortas med cirka fem år fram till den nya sorten.

    – Med de metoderna kan man minska längd och antalet cykler man måste använda, säger hon.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen