Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 januari

    Ensilerad vass kan bli räddningen vid foderbrist

    Ultuna

    Vass kan bli framtidens foder och samtidigt minska näringsläckaget till Östersjön. Det menar forskare vid SLU, som driver ett projekt för ensilering av vass.

     SLU utför ett projekt för ensilering av vass. I sommar ska man skörda 100 ton vass.
    SLU utför ett projekt för ensilering av vass. I sommar ska man skörda 100 ton vass. FOTO: Marion Palm

    Att använda vass som grovfoder ses ofta som en nödlösning vid torka och dåliga skördar. En del lantbrukare använde metoden efter torkan 2018 och nu har forskare vid SLU tagit sig an uppgiften att ensilera vass, analysera näringsvärdet och använda den som foder till häst och nötkreatur. Idén grundar sig i en vilja att minska näringsläckaget till Östersjön, vilket man vill göra genom att skörda vass eftersom den fångar upp kväve, fosfor och kalium.

    Upptaget av växtnäring skiljer sig stort för produktionsvåtmarker och vildvass, enligt tidigare forskning. I vild vass kan man på en hektars skörd ta upp mellan 85-100 kilo kväve, 6-7 kilo fosfor och 75-105 kilo kalium. Vass i anlagd våtmark kan ge närmare det dubbla.

    – Den stora miljötjänsten blir själva drivkraften i projektet. Men det är viktigt att det bär sig ekonomiskt vilket är ett av målen i projektet, säger Anders Kiessling som är huvudansvarig för projektet och professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU.

     Den färska och nyskördade vassen hackas upp innan den ensileras.
    Den färska och nyskördade vassen hackas upp innan den ensileras. FOTO: Marion Palm

    ”Lönsam miljöinsats”

    Han nämner att flera av de åtgärder som satts in för att minska problemet med övergödning, exempelvis våtmarker, kantzoner och kommunala reningsverk, inte genererar några intäkter utan i stället kostar samhället pengar.

    – Vi har stora förhoppningar på att detta ska bli en ekonomiskt lönsam miljöinsats, säger han.

    För att kartlägga vilken potential vass har som fodermedel har Rolf Spörndly, forskningsledare på SLU, gjort en sammanställning av tidigare studier på området. 2010 gjordes uppskattningen att den totala vassarealen i Sverige ligger på 230 000 hektar. När det gäller torrsubstans per hektar beräknas den ligga på 5–10 ton ts/ha. Utifrån detta beräknar forskarna i det nuvarande projektet att det går att skörda 1,15–2,3 miljoner ton vass.

     Skörden görs med innovationsrådgivaren Fredrik Holméns specialbyggda maskin.
    Skörden görs med innovationsrådgivaren Fredrik Holméns specialbyggda maskin. FOTO: Fredrik Holmén

    Specialbyggd skörare

    Nästa år ska man skörda 100 ton vass inom projektet och för att göra det behövs också en maskin som kan utföra arbetet. SLU har därför inlett ett samarbete med innovationsrådgivaren Fredrik Holmén, som de senaste fem åren byggt en egen vasskördare. I grunden är det en hydrokopter som kallas airboat på engelska och ofta används i träskmarker i Florida. Den rör inte botten och drar inte upp fosfor, utan samlar upp vassen torr, innan den landar i vattnet, vilket är avgörande för att den ska kunna användas som foder.

    ”Fint resultat”

    Nu ska fodret som samlats in analyseras för att näringsinnehållet ska kunna bestämmas. Den ensilerade vassen, som legat i en testensilering i två månader, torkas först i ett värmeskåp i 60 grader innan det mals till ett fint pulver för analysen, berättar försöksteknikern Rainer Nylund.

    När ATL är på plats öppnar forskarna den burk som innehåller projektets första ensilerade vass. Den har mjuknat ordentligt och ser både ut och luktar precis som ensilerat gräs.

     Resultatet efter testensileringen är ett mjukt och fräscht vassfoder.
    Resultatet efter testensileringen är ett mjukt och fräscht vassfoder. FOTO: Marion Palm

    – Det här är ett väldigt fint resultat. Fodret är mjukt, även de grova stammarna från vassen har mjuknat fint i den här syrefattiga miljön, säger Bengt-Ove Rustas, forskare vid institutionen för husdjurens utfodring och vård.

    Ges till nötkreatur och häst

    Han berättar att just de grova stammarna har varit ett orosmoment då de möjligen kan sticka hål på plasten när vassen ska ensileras i balar. En möjlighet är att separera stammen och bladen, men det är något som i så fall kommer att testas längre fram i projektet.

    Vilka djur passar vassfoder till?

    – Vi tror att fodret kommer att passa bra till nötkreatur som inte producerar så mycket och även till hästar, säger Bengt-Ove Rustas och fortsätter:

    – Vi har ett problem med att en del av våra husdjur får för mycket energi. Det gör att de lägger på sig och får överhull och då är det bättre att de får ett foder med lägre näringsinnehåll. Det gör att vi kan slå två flugor i en smäll genom att vi tar tillbaka näring från sjön och samtidigt kan ge djuren ett mer passande foder.

     Här läggs den ensilerade vassen upp innan den torkas i ett värmeskåp på 60 grader före analys.
    Här läggs den ensilerade vassen upp innan den torkas i ett värmeskåp på 60 grader före analys. FOTO: Marion Palm

    100 års grovfoderforskning

    Pär Svärdson, som grundat både Adlibris och Apotea, är initiativtagare till projektet. Han fick idén under torksommaren 2018 när det var brist på foder och Östersjön drabbades hårt av algblomning. I en intervju med Breakit berättar Per Svärdson att han bjöd in forskare för att diskutera vad som kunde göras. Vassfodret var ett spår som diskuterades.

    ”Till nästa sommar tror jag att vi kan ha färdiga produkter. Då kan det finnas färdiga råvaror till hästar och kor”, säger han till Breakit.

    Men den tidsplanen låter lite väl optimistisk. Först till hösten ska vassfodret testas av djur och då är planen att det ska göras på SLU:s anläggning Lövsta utanför Uppsala. Men först måste projektet få medel att genomföra ett systematiskt test, säger Anders Kiessling.

    – Detta är första gången vi driver ett projekt för ensilering av vass. Vi har med oss med än 100 år av grovfoderforskning och jag är säker på att vi kan göra detta och även lyckas med lönsamheten.

    Relaterade artiklar

    Till toppen