Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 april 2015

    Slam väcker heta känslor

    Lantbrukare anmäls gång på gång - trots att han inte gör något olagligt. Spridning av slam på åkermark är fortfarande kontroversiellt.

    Arkivbild: Skörden ökade med slamspridning i försöken som Hushållningssällskapet genomfört.
    Bild 1/2Arkivbild: Skörden ökade med slamspridning i försöken som Hushållningssällskapet genomfört.
    Bild 2/2

    – Det känns väldigt tråkigt måste jag säga. Vi är påpassade hela tiden och det är ingen som vill göra något galet.

    Det säger en lantbrukare till ATL som inte vill framträda med sitt namn. Vi kan kalla honom Anders.

    Han har under flera års tid spridit slam på sina åkrar och i princip varje gång de börjar sprida slammet ringer någon till kommunen och anmäler honom.

    – Folk är för jävliga rent ut sagt. Så fort man sätter i gång så ringer de från kommunen och konstaterar att vi har börjat köra. Då har någon privatperson har ringt och anmält. Har man papperna klara så händer ingenting, men folk är väldigt snabba med det kan jag säga.

    Inte olagligt

    Att sprida slam på åkermark är inte olagligt, tvärtom om finns det politiska målsättningar om att återföringen av fosfor till produktiv mark ska öka bland annat genom spridning av avloppsslam på åker.

    Men slamspridning har länge varit en kontroversiell fråga där förespråkare och motståndare finns både inom jordbrukssektorn och utanför. Motståndet beror främst på en oro för att läkemedelsrester samt tungmetaller som kadmium och kvicksilver ska öka i marken och i förlängningen i livsmedel.

    Utan kostnad

    Anders har ett avtal med en slamleverantör som utan kostnad förser honom med avloppsslam och även står för spridning av slammet på åkern, provtagningar och rapportering till kommunen.

    Anders tycker att det fungerar bra och att marken blir bättre av slammet som är Revaq-certifierat.

    – Fördelen med det är att du får en bättre jord, den blir mulligare av det. Sedan är det en hel del fosfor i det och lite kväve. Det jag har fått nu är det även kalk i.

    Måste mätas

    Innan slammet kan spridas måste jordens innehåll av metaller mätas och jämföras med hur mycket slammet innehåller.

    Det finns gränsvärden för hur mycket man får tillföra vid olika halter i jorden. Det går 5-7 år mellan slamspridningarna på Anders fält.

    Ställer krav

    Anders lägger slam till höstraps och höstvete till kvarn. I Sverige finns det i praktiken bara möjlighet att sälja den slamgödslade varan till utsäde, foder eller på export. Det beror på att de svenska kvarnarna ställer krav på att spannmål för livsmedelsändamål inte har gödslats med avloppsslam.

    – Jag säljer det till en handlare som skeppar det till Danmark, Tyskland eller var som helst i världen.

    Till foder

    Lantmännen tar emot spannmål gödslad med revaq-certifierat slam till foder för den svenska marknaden och till Agroetanol.

    Svenska Foder tar emot slamgödslad vara, men använder det varken till livsmedels- eller foderprodukter för den svenska marknaden. Båda företagen tar emot slamgödslad kvarnvara för export till kunder i andra länder som inte ställer krav på att varan inte är slammad.

     

    LÄS MER: Så mycket ökade skörden med slamspridning.

    Relaterade artiklar

    Till toppen