Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 juli

    Slakten av kor och kvigor ökar markant

    Under årets fem första månader slaktades drygt åtta procent fler hondjur än under motsvarande tid 2018. Det innebär sannolikt färre kalvar och minskad produktion av svenskt nötkött i framtiden.

    – Det är en tråkig utveckling, men inte helt oväntat. Det var ett jobbigt år i fjol, säger Jan Forsell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter.

     Slakten av kvigor och kor ökar kraftigt.
    Slakten av kvigor och kor ökar kraftigt. FOTO: Marcus Frennemark

    Aktuell statistik från Jordbruksverket visar att slakten av storboskap ökade med 5,3 procent under perioden januari till maj 2019. Men slakten av hondjur (kviga, ungko samt ko) ökade betydligt mer, med hela 8,3 procent.

    Man får gå tillbaka till 2012 för att hitta en period, januari till maj, med slaktsiffror i närheten av årets, och ända till 2002 för att finna en med större slakt av hondjur. Men så långt tillbaka i tiden var Sveriges kreatursbestånd drygt tio procent större än vad det är i dag.

    Även kalvslakten har ökat, om än ganska blygsamt, under de fem första månaderna av 2019. Och allt pekar då på färre kalvningar kommande år.

    Torkan bakom statistiken

    Jan Forsell tror att det är konsekvenserna av förra årets torka som syns i de aktuella slaktsiffrorna. Ökade kostnader för bland annat foder och energi pressar lönsamheten i botten för producenterna.

    – Jag vet de som slutar och säger att de har fått nog. Det rör sig inte om jättemånga, men jag känner ju inte alla, berättar Jan Forsell.

    Paul Robertson, inköpsdirektör på KLS Ugglarps, konstaterar att andelen kor som slaktats på deras anläggningar är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år.

     Paul Robertson, KLS Ugglarps.
    Paul Robertson, KLS Ugglarps. FOTO: Marcus Frennemark

    – Vi har ökat vår slakt av storboskap och tagit nya affärer i år. Därmed har antalet slaktade kor också ökat, men andelen har inte påverkats nämnvärt. Visst finns de producenter som slutar, men det finns också de som utökar, säger han.

    Trendbrott 2017

    Antalet kor i Sverige har minskat under lång tid. 2017 kom ett trendbrott, optimismen i nötköttsbranschen var på topp och koantalet ökade något. Men 2018 vände kurvan ner igen och slaktsiffrorna för början av 2019 tyder på att korna blir färre även i år.

    – Minskar produktionen av nötkött kan det kortsiktigt innebära höjda priser. Men på längre sikt är det ett hot mot näringen. Konsumenterna efterfrågar svenskt nötkött, men finns det inte att köpa så väljer man importkött i stället, säger Jan Forsell.

     Jan Forssell, Sveriges Nötköttsproducenter.
    Jan Forssell, Sveriges Nötköttsproducenter. FOTO: Trons

    Paul Robertson understryker också behovet av att bibehålla antalet kor och kalvningar:

    – Vartenda moderdjur behövs. Vi har inget överskott på nötkött och varje ko som slaktas i förtid är en förlust.

    Relaterade artiklar

    Till toppen