Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 mars

    Skördade mellangrödor ger större klimateffekt

    Mellangrödor kan bekämpa ogräs, minska näringsläckage och öka mängden kol i marken. Ur klimatsynpunkt är det bäst att skörda dem och göra biogas, visar ny forskning.

    Forskare vid SLU har i ett fältförsök i skånska Norra Åsum studerat olika mellangrödors etableringsförmåga, ogräsbekämpande egenskaper och potential för produktion av biomassa till gasframställning.

    Beräkningar visar att det ur växthusgassynpunkt är bättre att skörda en mellangröda för att producera fordonsgas och biogasgödsel än att plöja ned den för att maximera markkolsinlagringen.

    – Det är mer resurseffektivt. Vi får ut förnybar energi och slutna kretslopp för växtnäring. Större mängder av näring förhindras att läcka ut eftersom den inte är där under vintern när det inte är någon gröda som kan ta upp växtnäringen.

    – Och så återförs även en del av kolet. Även om vi plockar ut en del i form av biogas så finns det en ganska stor del kvar i rötresten som bidrar till markkolsuppbyggnaden, säger Thomas Prade, lektor vid institutionen för biosystem och teknologi.

     Thomas Prade, forskare på SLU.
    Thomas Prade, forskare på SLU. FOTO: Malin Eborn

    I fältförsöket ingick mellangrödorna bovete, honungsört, hampa och oljerättika som odlades dels i renbestånd och dels i samodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker eller doftklöver.

    Mellangrödor som sås i slutet av augusti bidrar med ungefär lika mycket markkol som man förlorar vid bortförsel av halm.

    – På så sätt kan mellangrödor vara ett bra komplement för att minska den negativa effekten av att plocka bort halmen från fältet, säger Thomas Prade.

    När det gäller ogräsbekämpning visade det sig att framför allt honungsört och oljerättika är effektiva mot fröogräs vid sen sådd. Även bovete och hampa är bra mot ogräs om de såtts innan augusti, särskilt om de är ogödslade och samodlas med doftklöver eller luddvicker. Gödsling ledde generellt inte till någon tydlig förbättring av konkurrensförmågan hos mellangrödorna.

    – Det kan vara så att man även gödslar upp ogräset. En kombination av mellangröda och baljväxt var betydligt bättre för att få in ny kväve i systemet plus att mellangrödan tar hand om restkvävet och ger en snabbare täckning och konkurrens mot ogräs.

    Gödsling visade sig däremot vara positiv för en ökad markinlaging av kol.

    Mellangrödor har många fördelar, men går ofta inte att räkna hem ekonomiskt för lantbrukaren.

    – En preliminär slutsats är att det är svårt att täcka hela kostnaden för mellangrödan om vi räknar in etablering, utsäde, skörd och transport till biogasanläggning och själva processen. Då är kostnaden oftast högre än värdet av biogasen man får ut. Men om man räknar med att lantbrukaren är intresserad av att ha alla de här fördelarna med mellangrödor, att man bekämpar ogräs, att man täcker marken under vintertiden och tillför markkol, och att lantbruket bara står för etableringen mellangrödan och får ett fånggrödestöd. Då blir det kostnadseffektivt att använda biomassan från mellangrödan som ett biogassubstrat.

    I senaste undersökningen fanns det ungefär 70 000 hektar mellangrödor med miljöersättning och det finns ett mål att det ska öka till ungefär det dubbla.

    VÅRBRUKET 2021:Olika syn på grynhavre inför vårbruket 2021Han sår och skördar – på samma dagExpert spår lågt insektstryck inför sockerbetssåddenHöga vallskördar kan ge brist på kalium

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen