Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 september

    Med siktet inställt på fossilfri köttproduktion

    Havdhem.

    I ett gotländskt pilotprojekt undersöks möjligheten till fossilfri nötköttsproduktion. Familjegården Bols är en av gårdarna som är med.

    – Det kändes som ett naturligt steg för oss, säger Maria Eriksson.

    Erik Levander är den fjortonde generationen som driver Bols gård. Han och sambon Maria Eriksson har ett stort intresse för ny teknik och andra förbättringsmöjligheter som kan gynna miljön. Hög köttkvalitet och djurens välfärd står i fokus för gårdens småskaliga köttproduktion, med för tillfället 26 nötdjur som går på bete under större delen av året.

    Sedan två år tillbaka kör de enbart med RME i traktorerna och tankar HVO i gårdsbilen samt i den privata bilen.

     Erik Levander är den fjortonde generationen som driver gården tillsammans med sin sambo, veterinären Maria Eriksson.
    Erik Levander är den fjortonde generationen som driver gården tillsammans med sin sambo, veterinären Maria Eriksson. FOTO: Anders Kristensson

    – Vår entreprenadverksamhet står för i stort sett hela vår omsättning. Vi kör gödsel och pressar ensilagebalar åt ett 25-tal djurgårdar och gör av med mycket bränsle. Det första vi gjorde var att ta reda på om traktorerna vi kör var godkända för RME, berättar Erik Levander.

    Svaren de fick varierade, men till slut garanterade en av försäljarna att deras verkstad skulle ta hand om eventuella problem.

    – Men Erik kände sig ändå lite fundersam när vi skulle fylla på RME i traktorn för första gången. ”Gör vi nåt dumt nu?”, frågade han mig med tankhandtaget i handen, minns Maria Eriksson.

     En brokig skara kor kommer vadandes genom vattnet vid Grötlingboudd när Erik Levander och Maria Eriksson kallat på dem.
    En brokig skara kor kommer vadandes genom vattnet vid Grötlingboudd när Erik Levander och Maria Eriksson kallat på dem. FOTO: Anders Kristensson

    Första året minskade gårdens koldioxidutsläpp med 100 ton. Bortsett från tre utbytta bränslefilter har det inte varit några problem med övergången till nytt drivmedel.

    – Vi var bland de första som gick över till RME på Gotland, så det tog lite tid att få svar på våra frågor eftersom tjänstemännen inte kände till regelverket. Men vi möttes av stort intresse och har hjälpt till att bana vägen för andra som vill ställa om, säger Maria Eriksson.

    – Fast nu måste regelverket och traktortillverkarna hänga med bättre i omställningsarbetet. Vår nyaste traktor, som är i bästa miljöklassen med diesel i tanken, visade sig inte vara miljötestad med RME. Lämnar vi anbud till Region Gotland hamnar vi i sämsta miljöklassen enligt deras regelverk, inflikar Erik Levander.

     Maria Eriksson och Erik Levander med en av de renrasiga fjällkorna.
    Maria Eriksson och Erik Levander med en av de renrasiga fjällkorna. FOTO: Anders Kristensson

    Förutom drivmedelsbytet har de investerat i en rundbalspress med 3D-inplastning, som förbrukar 20 procent mindre plast. I år har de använt en plast från Trioplast, tillverkad av minst 30 procent återvunnet material, som tillverkaren ville utvärdera. De arbetar också med precisionsgödsling med N-sensor och väntar på att Yara ska släppa en helt fossilfri mineralgödsel 2022.

    – Den kommer att bli dubbelt så dyr enligt tillverkaren, så man kommer att behöva anpassa sin odling, säger Erik Levander.

     Erik Levander är den fjortonde generationen som driver gården tillsammans med sin sambo, veterinären Maria Eriksson.
    Erik Levander är den fjortonde generationen som driver gården tillsammans med sin sambo, veterinären Maria Eriksson. FOTO: Anders Kristensson

    RME-bränslet är de egentligen inte helt nöjda med, eftersom den produceras av raps som odlas enbart till bränsle.

    – HVO som tillverkas av restprodukter är ju helt klart ett bättre alternativ. Förhoppningsvis utvecklas både politiken och tekniken för att HVO ska bli billigare, säger Erik Levander.

    – Vi försöker använda den bästa tekniken som finns och är nöjda med våra lösningar, men man kan alltid bli bättre. Även om vi är en liten gård med bara 26 nötdjur är det samma ekonomiska överväganden som behöver göras i omställningsarbetet som på en större gård. Och jag tror att man måste vara beredd att betala en del av kostnaderna själv, säger Maria Eriksson.

     Erik Levander och Maria Eriksson passar på att måla om i kostallet medan korna går på bete vid Grötlingboudd.
    Erik Levander och Maria Eriksson passar på att måla om i kostallet medan korna går på bete vid Grötlingboudd. FOTO: Anders Kristensson

    Ekonomiskt betyder entreprenadverksamheten mest för Bols gård, men det är korna som står deras lantbrukarhjärtan närmast. ATL följer med till Grötlingboudd, där korna betar på strandängar och eneängar där betet alltid är bra, även under torrår.

    – Vi blandar en mängd olika raser och inför varje inseminering diskuterar vi hur vi ska gå vidare för att få fram ett ännu bättre kött, berättar Maria Eriksson.

    Prismässigt är de nöjda med betalningen för sitt kött, som de säljer själva, i förhållande till de relativt små investeringar de gjort för att minska fossilberoendet.

    – Det är framförallt vår omtanke om korna och köttets höga kvalitet som får våra kunder att välja vårt kött. Men naturligtvis skadar det inte att det dessutom är klimatsmart.

     Maskinstationen på Bols är den ekonomiskt viktigaste verksamheten. Sedan två år tillbaka går alla maskiner på RME.
    Maskinstationen på Bols är den ekonomiskt viktigaste verksamheten. Sedan två år tillbaka går alla maskiner på RME. FOTO: Anders Kristensson

    Havdhem Bols AB

    Ägare: Erik Levander och Maria Eriksson.

    Bolagsform: Aktiebolag.

    Verksamhet: Maskinstation och dikobesättning.

    Areal: 97 hektar egen mark varav 90 hektar utarrenderad till ett tidigare samarbete, 33 hektar arrenderad mark, 50 hektar egen betesmark och 30 hektar skog.

    Djurbesättning: Korsningar i olika blandningar mellan angus, charolais, hereford, fjällko, belted galloway, wagyu, SRB och SLB. En renrasig jersey samt två renrasiga SKB.

    Odlar: Vall, durumvete, experimentodling med bovete och andra grödor.

    Anställd: 1 heltid.

    Kostnad för omställningen till RME: 70 000–100 000 kr/år hittills.

    Omsättning: 3,5 miljoner kronor, varav nötköttsproduktionen står för 100 000 kronor.

    Maskinpark:

    Tre John Deere traktorer (2007 6430, 2017 6215R samt 2020 7310R), Göma gödseltunna GG25 med 24 meters Bomech ramp, två grönfodervagnar Metsjö Meta Q75, Kuhn rundbalspress med 3D-plastning, Vicon konstgödningsspridare GEO- spread och Yara N-sensor, Heva niometersharv, Pichon fastgödselspridare, flakväxelvagn samt diverse andra maskiner. RME-tanken hyrs.

     I år testar Maria Eriksson och Erik Levander en ensilageplast som är tillverkad av minst 30 procent återvunnet material.
    I år testar Maria Eriksson och Erik Levander en ensilageplast som är tillverkad av minst 30 procent återvunnet material. FOTO: Anders Kristensson

    Så har gården minskat sin användning av fossila bränslen

    Pilotprojektet undersöker möjligheterna att producera nötkött fossilfritt och hur stor efterfrågan är. Projektet startade för två år sedan och drivs i samarbete mellan LRF Gotland och Gotlands Slagteri.

    Förra året släppte traktorerna på Bols gård ut 70 ton mindre koldioxid jämfört med före projektstarten enligt LCA-analys. 2018 var minskningen ännu större, 100 ton, på grund av mer traktorkörning.

    Den nya ensilageplasten, tillverkad delvis av återvunnen plast, ger upphov till 22 procent lägre koldioxidutsläpp enligt LCA-analys, och rundbalspressen med 3D-inplastare minskar plaståtgången med cirka 20 procent.

    Precisionsodlingen med N-sensor minskar användningen av mineralgödsel från fossila källor med cirka 10 procent, enligt lantbrukarnas egen uppskattning.

    Elen som används på gården är grön och planer finns även på att installera solceller.

     Maria Eriksson kallar på korna som går på bete ute på Grötlingboudd.
    Maria Eriksson kallar på korna som går på bete ute på Grötlingboudd. FOTO: Anders Kristensson

    Relaterade artiklar

    Till toppen