Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 oktober

    Sena EU-utbetalningar blir fall för förvaltningsrätten

    Jordbruksverket avvisar en lantbrukares krav för att få räntekompensation för flera års försena utbetalningar för EU-stöd. Nu väljer LRF att ta fallet vidare till förvaltningsrätten.

     Jordbruksverket avvisade överklagan om att försenade EU-stöd skulle få dröjsmålsränta. Arkivbild.
    Jordbruksverket avvisade överklagan om att försenade EU-stöd skulle få dröjsmålsränta. Arkivbild. FOTO: TT/Shutterstock

    Som ATL tidigare berättat lämnade LRF i början av september in en överklagan till Jordbruksverket med krav på att en lantbrukare som fått försenade EU-stöd skulle få dröjsmålsränta. Nu står det klart att Jordbruksverket avvisar överklagan, varför LRF väljer att driva frågan vidare till förvaltningsrätten då det enligt organisationen kan bli ett viktigt fall för svenska lantbrukare.

    En lantbrukare i Östergötland har fått vänta ända fram till i år för att få sina försenade utbetalningar om totalt cirka en halv miljon från 2015, 2016 och 2017. Någon dröjsmålsränta för de försenade utbetalningarna betalades dock inte ut.

    LRF valde då att driva målet som ett pilotfall och tillsammans med lantbrukaren tar de nu fallet vidare till förvaltningsrätten.

    ”Jordbruksverket tycker att räntelagen inte är tillämplig på EU-ersättningar. Det var inte oväntat, men vi har en helt annan åsikt. Nu får frågan prövas i förvaltningsrätten”, säger LRFs näringspolitiske expert Lars Erik Lundkvist i ett pressmeddelande.

    ”Saknas i EU:s regelverk”

    LRF lyfter bland annat fram att de stödmottagare som är sena med att betala tillbaka återkrav av EU-ersättningar måste betala dröjsmålsränta, medan Jordbruksverket alltså anser att motsvarande regler inte gäller från deras sida. Detta ställer LRF sig frågande till.

    ”I vår överklagan till Jordbruksverket yrkade vi att dröjsmålsränta ska utgå för de sent utbetalade beloppen från och med 31 januari året efter det aktuella produktionsåret. Alltså samma regler som gäller i sedvanliga affärsförbindelser där betalning för en utförd tjänst (i detta fall en miljöåtgärd) sker i anslutning till åtgärden”, säger Lars Erik Lundkvist.

    Missa inte: ATL har granskat stödkaoset – läs alla artiklarna här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen