Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 december 2019

    Sänker foderkostnaden med hjälp av uppodling

    Ersmark

    Alfred Olofsson pressar foderkostnaderna i sin ekomjölksproduktion genom att återuppta odlandet av 10 hektar åker som har legat obrukade sedan 1960-talet.

     Ersmarksängarnas Lantbruk.
    Ersmarksängarnas Lantbruk. FOTO: Anders Fällman

    Detta är en artikel ur nr 12/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Älvdalarna i Norrland är imponerande jordbruksbygder och konkurrensen om areal som blir ledig är påtaglig. Det kan vara svårt att öka sin areal, i synnerhet om man har särskilt stor nytta av en sammanhållen arrondering. Så som Ersmarksängarnas Lantbruk som har investerat i matarledningar till satellitbrunnar och spridning av nötflyt med traktorburen släpslangsramp utan tunna.

    – Den tekniken har inneburit ett lyft för oss. Vi skonar jorden och vallarna och vi kommer ut tidigare på våren, erkänner Alfred Olofsson.

    Och nu när gården behöver odla på en större areal passar det att återuppta odlandet av egen areal i närheten som man når med sin stallgödsel i stället för att söka areal längre bort. Deras vallkedja är inte designad för långa transporter på landsväg.

     Den 28 maj i år och ett av de uppodlade fält som gjorts i ordning för sin första gröda efter 60 år i vila.
    Den 28 maj i år och ett av de uppodlade fält som gjorts i ordning för sin första gröda efter 60 år i vila. FOTO: Anders Fällman

    Att den arealen på 10 hektar har legat vilande i cirka 60 år gör inte uppodlingen till ett särskilt krävande projekt.

    – Våra förfäder gjorde grovgörat när de bröt sten och skapade åker av skogsmarken. Björkarna hade visserligen hunnit bli rejält grova i de öppna dikena, men på det hela taget har det gått bra att hugga, stubbryta och fräsa till matjorden. Det har blivit en skaplig havre redan första året och vallinsådden ser bra ut.

    Alfred började med nyodlingsplog, men valde att köpa en nyodlingsfräs. I två år försökte han leja för fräsning utan att lyckas och då gjorde Alfred slag i saken och köpte en egen. Utöver gårdens eget behov har han redan kört på uppdrag åt kollegor i grannskapet som också vill återuppta odlingen av igenvuxna åkrar.

    Ersmarksängarnas Lantbruk har i år 413 hektar åker i odling intill Kågeälven norr om Skellefteå. Det är 60 hektar mer än för ett par år sedan. Mjölkproduktionen med 170 mjölkande kor går som tåget med 10 952 kg ECM som senaste notering, vilket är all time high för Alfred Olofsson.

    – Det går bra nu och det är ett resultat av duktiga medarbetare och ett intresse både i ladugården och på åkern.

     Den 21 augusti. Havre som skyddsgröda och insådden av vall gjordes sent i juni och havren togs som helsäd i månadsskiftet augusti/september. Vallen ska ligga minst tre år.
    Den 21 augusti. Havre som skyddsgröda och insådden av vall gjordes sent i juni och havren togs som helsäd i månadsskiftet augusti/september. Vallen ska ligga minst tre år. FOTO: Anders Fällman
     Alfred Olofsson investerade i nyodlingsfräsen Starsoil från italienska företaget Seppo M och Närlant. Ersmarksängarnas uppodling var en lätt match för Starsoil, som fräser sten och grova stammar och som har ett uppgivet effektbehov på 150 till 250 hk.
    Alfred Olofsson investerade i nyodlingsfräsen Starsoil från italienska företaget Seppo M och Närlant. Ersmarksängarnas uppodling var en lätt match för Starsoil, som fräser sten och grova stammar och som har ett uppgivet effektbehov på 150 till 250 hk. FOTO: Anders Fällman

    Alfred Olofsson sår med en sex meter bred Kverneland Flexcart med frösålåda.

    – Maskinen är en smart konstruktion och utrustad med GPS-avstängning. Den gör ett bra jobb och passar perfekt i mitt ekoupplägg med plogbruk.

    Gården odlar treårsvallar: korn, havre och en blandning av ärt och havre. Insådderna görs i en skyddsgröda som tas som helsäd eller tröskas. Man har testat odling av lupin till helsäd, men det gav inte ett bättre utfall än helsäd av ärt och utsädeskostnaden var avsevärt högre.

    – Vicker är en annan art som det snackas om, men jag lutar åt att lägga mer fokus på vall.

    – Vi testar gärna nya saker, det utvecklar oss och hjälper oss att trimma foderodlingen i rätt riktning, berättar Alfred Olofsson, som är ordförande i Vallföreningen i Västerbotten.

     Alfred Olofsson med sin nyodlingsfräs Starsoil Seppo M, 2,5 m.
    Alfred Olofsson med sin nyodlingsfräs Starsoil Seppo M, 2,5 m. FOTO: Anders Fällman

    Kravs regler stipulerar att grovfoderandelen i foderstaten till mjölkande kor ska vara högre än 60 procent. Gården kommer att ligga på 65–70 i vinter men Alfred siktar på 75 procent på sikt.

    – Det gäller bara att få till rätt vallfoder.

    För att klara produktionsmålen med den areal gården har odlat hittills har man behövt köpa 150–200 ton spannmål vissa år plus koncentrat och det tynger kalkylen. Det är därför Alfred tar vilande areal i bruk igen och han kommer att orientera grovfoderproduktionen mer mot vallodling och dessutom öka spannmålsodlingen. Leriga mojordar har god vattenhållande förmåga och kan ge bra spannmål vid god växtnäringsförsörjning.

    – I år testade vi att gödsla korn hårdare, med 800 kg BioFer per hektar. Men när ett kg kväve i BioFer kostar 40 kronor tynger det foderkalkylen. Hittills verkar det dock betala sig då det vi tröskat hittills legat kring 5 ton/ha. Håller den avkastningen i sig lär jag kunna sälja spannmål i år i stället för att köpa. Konkurrensen om den råvaran är hård och då vill vi hitta alternativa vägar. Det är därför vi ökar arealen.

    Detta är en artikel ur nr 11/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Ersmarksängarnas Lantbruk

    Företagsform: AB.

    Drivs av: Alfred Olofsson och 5 heltidsanställda.

    Djur: 170 mjölkkor i kall lösdrift, 85 % svarta. Mjölkning i karusell, 24 platser. Avkastning ca 10 952 kilo ECM.

    Foder: Korna ges fullfoder, alla får samma blandning. Differentierad utfodring till egen rekrytering.

    Areal: Brukar 413 hektar mo/mjäla med visst lerinslag. Arealen är mycket väl sammanhållen och väl arronderad.

    Grödor: 178 hektar vall och 168 hektar spannmål, mestadels korn men även lite havre. Kan både tröskas och hackas som helsäd beroende på vilken grovfodermängd vallen gett. Bete ca 45 ha, 17 ha ärt/havre som är nytillkommen mark som ligger i karens.

    Vallodling: Insådd, som regel i korn. 3 årsvall, treskördesystem.

    Lagring: Vallfoder och helsäd ensileras i fem torn. Inköpt spannmål torkas i egen varmluftstork.

    Gödsel: Sprider nötflytet med släpslangsmatning till traktor med rampspridare utan tunna. Har en sattelitbassäng 1,5 kilometer bort där man når 70 ha till. Lejer in en tunna till nya tillskottsarrenden.

    Vallkedjan

    Inlejd Krone kross med 10 meters arbetsbredd.

    Claas Jaguar 870, med en gräspickup och ett Champion helsädesbord, 5,80 meter.

    Sidoläggande Claas strängare, 8 m.

    Behåller den bogserade 5 m Kuhn kross bak och en frontmonterad JF kross, 3 m. Bra som reserv.

    40 kubik Fliegl vagn och en 40 kubik JF vagn.

    Maskiner för grödetablering

    Vagnplog Gregoire Besson, växel-8a och Överum växel-4.

    Väderstad Carrier XL 525.

    Kverneland Flexcart, med frösålåda, 6 m.

    Byter till ny harv till nästa säsong, märke ej ännu bestämt.

    Lejer för tröskning.

    Övrigt: Nyodlingsfräs Starsoil Seppo M, 2,5 m.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen