Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 november

    Sämre kvalitet på årets potatisskörd

    På de flesta håll i landet är årets potatisskörd nu avslutad. Volymen är 39 000 ton större än i fjol, motsvarande 2,5 veckors förbrukning, samtidigt som skalkvaliteten är sämre. Priset till odlaren ligger just nu minst en femtioöring lägre än efter skörd torråret 2018.

     På sina håll har det varit rekordskördar med upp mot 70 ton potatis per hektar men på andra ställen har det varit för blött för att skörda. Arkivbild.
    På sina håll har det varit rekordskördar med upp mot 70 ton potatis per hektar men på andra ställen har det varit för blött för att skörda. Arkivbild. FOTO: Mostphotos

    Det har varit en hyfsad potatisskörd i år. Nettoskörden av klass 1-potatis, som går ut i handeln, ökade med 13 procent jämfört med förra året. Totalt har 331 000 ton klass 1 potatis lagrats in. Snittskörden låg på 49 ton per hektar jämfört med femårsnittet på 46 ton.

    Men bilden är blandad. På sina håll har det varit rekordskördar med upp mot 70 ton potatis per hektar. På andra håll har det varit för blött för att skörda. Framför allt gäller det nordvästra Skåne och södra Halland där det finns partier som ruttnat i backen.

    – Sedan har vi ännu inte sett vilka konsekvenser frostknäpparna som kom i början av oktober kommer att få på inlagringen, säger Anders Andersson, ordförande i Potatisodlarna.

     Anders Andersson är ordförande i föreningen i Potatisodlarna.
    Anders Andersson är ordförande i föreningen i Potatisodlarna. FOTO: Göran Berglund

    Mer än vanligt av den potatis som tagits upp har skalproblem som gör den svårsåld i butiksledet. Enligt en analys Potatisodlarna gjorde i början av oktober baserad på prov från 80 partier är skalfinishen generellt sett sämre än i fjol. Det handlar bland annat om skalmissfärgning och skorv men också helt enkelt att skalen saknade lyster och att potatisen var gråfärgad. Orsaken är oftast vädret. Torrt väder tidigt på säsongen kan till exempel ge skorv medan grönfärgning kommer av att knölarna exponerats för ljus när till exempel ett kraftigt regn sköljt bort jorden.

    Endast ett fåtal av partierna i inventeringsproven höll klass 1-nivå innan sortering. Det betyder att mycket svensk potatis sannolikt kommer att deklasseras i år.

    – Jag hoppas att vi kan hitta exportkanaler till den potatis som blir nedklassad. Jag vet att enskilda odlare redan fått förfrågningar från Polen där det är brist i år. De köper in otvättad potatis till skillnad från svenska köpare, säger Anders Andersson.

    Andra möjliga avnämare är skalerier eller stärkelseindustrin.

    Priset i odlarledet är hårt pressat och ligger i dagsläget kring 2,50 kronor kilot för framsorterad fast potatis klass 1. King Edvard ger 75 öre mer. För ett år sedan låg priset 50 öre högre. Det trots att butikspriset just nu i stort sett är detsamma som i höstas.

    De stora potatisregionerna i EU visar inte på något större överskott vilket borde tala för högre priser. En alltför varm sommar och stora regnmängder i höstas har inte gynnat potatisproduktionen i Europa. Det blöta vädret har orsakat problem med upptagningen i bland annat Holland och Belgien. Polen rapporteras ha ett underskott på 1 miljon ton medan det förekommer prispress på potatis från Storbritannien då många odlare dumpar ut potatis inför Brexit, enligt Potatisodlarnas nyhetsbrev.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen