Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 december 2018

    Salmonella på mjölkgård i Östergötland

    Salmonellasmitta har konstaterats på en mjölkgård i Östergötland. Nu måste ett fåtal kor avlivas och inga djur får skickas till slakt eller försäljning tills vidare, efter beslut av Jordbruksverket.

     Mikroskopbild på en biofilm av salmonellabakterier.
    Mikroskopbild på en biofilm av salmonellabakterier. FOTO: Folkhälsomyndigheten

    En salmonellasmitta av typen ”Salmonella Dublin” upptäcktes i slutet av november på en mjölkgård i Östergötland. Detta efter att en ko fick en juverinflammation. Det rapporterar SR.

    Provtagningen, som gjordes med anledning av inflammationen, visade att kon även var smittad av salmonellabakterien ”Salmonella Dublin”. Salmonellasmittan har spridit sig på gården och är nu konstaterad i flera grupper av djur i besättningen som totalt uppgår till 350 mjölkkor.

    Gården är därför spärrad av Jordbruksverket tills vidare för att förhindra spridning från besättningen. Det innebär att de som driver gården inte själva får bestämma vilka djur som får skickas till slakt eller säljas.

    Men mjölkproduktionen får fortgå eftersom eventuella salmonellabakterier avdödas när mjölk pastöriseras på mejeriet innan den säljs i handeln. Mejeriet kan också göra extra kontroller av mjölk från gårdar som är spärrade för salmonella.

    Ett fåtal djur på gården måste dock avlivas, som ett led i smittobekämpningen där, bland annat för att undvika överbeläggning när de inte kan slaktas.

    – Man vill inte avliva fler än nödvändigt, för det är såklart en kostnad för både djurägaren och staten, säger Ann-Christine Ring, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till ATL.

    Bekämpningen av smittan går i stället ut på att sätta in ökade hygienmässiga åtgärder. Denna gård är på det hela taget är välskött, men vissa rutiner behöver skärpas upp, tillägger hon.

    – Konkret kan det till exempel handla om att man ströar mer och gör rent en gång extra. Kalvar ska hållas skiljda från kors gödsel och foderbord hållas rena från gödsel. Det är många små detaljer som krävs för att stoppa en sådan här smitta. Men tiden gör sitt till också. Salmonella läker gradvis ut av sig själv, vilket minskar smittspridningen.

    Hon räknar ändå med att det tar minst ett år innan spärren av gården kan hävas. I väldigt komplicerade fall kan det ta uppåt sex år.

    – Men även under en spärrning kan undantag ges för till exempel slakt, om en grupp djur konstateras vara helt smittfria. Och på den här gården finns också många smittfria djur.

    Ersättning vid avspärrning

    Djurägaren kan ansöka om ersättning för förluster till följd av beslut som Jordbruksverket fattar – vid till exempel konstaterad salmonellasmitta i en besättning.

    Grundnivån på ersättningen är 50 procent av kostnaden. Är gården dessutom med i ett förebyggande smittskyddsprogram rör det sig om 70 procent.

    Men en värderingsman gör alltid en värdering av djuret. En ko som är tänkt att gå till slakt har ”bara” slaktvärdet kvar. Måste djur avlivas som egentligen skulle ha gått in i produktionen har djuret även ett så kallat livvärde. Av det värde som djuret tilldelas betalas 70 procent av staten

    Många väljer också att komplettera med en privatförsäkring. Då hamnar ersättningsnivån för kostnaderna på runt 95 procent av kostnaden.

    ”Salmonella Dublin”

    Varianten ”Salmonella Dublin” sprider sig främst till nötdjur, men ibland även till andra arter. Smittade nötkreatur brukar dock ofta vara helt symptomfria, i synnerhet vuxna djur.

    Årligen spärras mellan cirka 1-5 besättningar av nötkreatur på svenska gårdar till följd av ”Salmonella Dublin”.

    Bakterierna sprids vanligen genom nyinköpta nötkreatur som bär smittan som sedan sprider sig till andra djur i en besättning. Det kan också spridas mellan djur som delar transport.

    Människor kan insjukna i denna salmonella genom att äta livsmedel som innehåller bakterievarianten. Däremot sprids det generellt inte genom luften till människor.

    Sprids det via smittat foder som levereras till flera gårdar brukar det röra sig om fler fall. Men det är ganska sällsynt. Senast det inträffade var 2013.

    Det finns runt 2 000 olika kända salmonellasorter i världen, varav runt ett 20-tal konstaterats bland djur i Sverige.

    Vanliga salmonellasymptom hos människan är diarré, magknip, illamående, kräkningar och feber. Sjukdomen brukar läka ut av sig själv på någon vecka. De flesta blir smittade på utlandsresor.

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen