Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 februari

    Säkrare vägar skapar hinder för lantbruksmaskiner

    Räcken nära vägbanan som smalnar av vägen, liksom vassa kantstenar och refuger, minskar framkomligheten för stora maskiner. Många lantbruksföretagare riskerar att hamna i kläm när Trafikverket ökar säkerheten på landets vägar.

     LRF Entreprenad tittar på hur nollvisionen kan kombineras med framkomlighet för lantbruksmaskiner. Montage: Arkivbilder.
    LRF Entreprenad tittar på hur nollvisionen kan kombineras med framkomlighet för lantbruksmaskiner. Montage: Arkivbilder. FOTO: Hans Dahlberg / Fredrik Stork

    Nollvisionen i trafiken syftar till att göra vägarna säkrare. Samtidigt innebär många av åtgärderna att framkomligheten begränsas kraftigt för lantbruks- och entreprenadmaskiner.

    Större vägar är sällan något bekymmer. I stället handlar det om mindre vägar, 2+1-vägar eller genomfarter i mindre samhällen där bland annat räcken smalnar av vägen. Det kan också vara höga, vassa kanter i rondeller som försvårar genomfarten eller gör så att däcken på dubbelmontaget skärs upp.

    – Nollvisionen är i grunden positiv. Men många lantbrukare har åkrar en bit från själva gården, och farbara vägar är helt centralt för att kunna bruka marken. Därför tittar vi nu på hur nollvisionen kan kombineras med framkomlighet för våra maskiner, säger Björn Galant, verksamhetsledare på LRF Entreprenad.

    Vill se bättre dialog

    Frågan om framkomlighet ligger i topp på LRF Entreprenads agenda. Problemen uppstår sällan i de stora projekten som annonseras i tidningarna, där markägare får kartor hemskickade – där finns ofta chansen att gå in i processen och påverka.

    Men i mindre projekt, som är så små att de anses för obetydliga att kommunicera, efterlyser Björn Galant en bättre dialog med Trafikverket.

    – Trafikverket har samhällskontakter på varje trafikregion. Det vore bra om de talade med LRF:s kommungrupp inför en planerad åtgärd. Då kan vi åka dit och visa hur bred en traktor faktiskt är för att undvika att man bygger för smalt, säger Björn Galant.

     Bengt Olsson, presschef Trafikverket.
    Bengt Olsson, presschef Trafikverket. FOTO: Kerstin Ericsson, Trafikverket

    Känner inte till

    Trafikverket förvaltar runt 10 000 mil riksvägar. Enligt presschefen Bengt Olsson känner myndigheten inte till problemet med minskad framkomlighet för jordbruks- och skogsbruksfordon.

    – Skulle det vara så får vi naturligtvis titta på det. Då behöver vi i den kontakten få reda på exakt var detta problem finns och på vilket sätt det hindrar, säger han.

    Björn Galant på LRF Entreprenad vill gärna se en form av informellt remissförfarande där Trafikverket reflexmässigt hör med kommungruppen om hur den planerade åtgärden påverkar förutsättningarna för lantbruksföretagarna i trakten.

    – Då kan de lokala lantbrukarna titta på ärendet och göra en bedömning. De vet ju vilken korsning eller stolpe det gäller, säger han.

    LRF:s ansvar

    Enligt Bengt Olsson på Trafikverket finns redan möjlighet till delaktighet genom den nationella kontaktpersonen på Trafikverket. Frågan hur kontakten mellan lantbrukare och myndigheten ska se ut tycker han är något som LRF får organisera. Förbättra framkomligheten för lantbruksmaskiner där Trafikverket redan gjort åtgärder som gjort vägarna smalare tror Bengt Olsson inte att man kommer att göra.

    – Befintliga utformningar av riksvägar är i dag inte föremål för att generellt göra ändringar på. Kommer det upp något nytt vägräcke i vägrenen eller vid en mittseparering så har det med att minska dödlighet och allvarliga skador på just det vägavsnittet att göra.

    Trafikverkets samrådkrav vid planerade insatser

    • Samrådsprocessen inleds när projektet startar och pågår till handlingarna ställs ut för granskning. Trafikverket har en skyldighet att behandla samtliga inkomna synpunkter, däremot finns ingen skyldighet att tillmötesgå alla.

    • Enskilda som kan bli särskilt berörda har rätt att yttra sig innan underlager skickas till länsstyrelsen. Ägare till fastigheter där mark eller utrymme kan komma tas i anspråk och berörda innehavare av särskild rätt erbjuds minst ett samrådsmöte.

    • En fastställd plan kan överklagas till regeringen inom tre veckor från det att beslutet meddelades.

    • Då en väg- eller järnvägsplan inte tas fram finns ingen formell samrådsprocess och därmed ingen lagstadgad samrådsskyldighet. Det gäller till exempel när stolpar eller skyltar sätts upp.

    • Farthinder och hastighetsbegränsning avgörs av kommun och landsting i samarbete med Trafikverket.

    Källa: Trafikverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen