Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 november 1999

    Sågverken ser ljust på framtiden

    Allt fler talar om en ljusning för sågverken. På Trämarknaden i Karlstad pågår nu det psykologiska spel som bestämmer priserna den närmaste framtiden.

    Enligt SCB var sågverksbranschens lönsamhet (avkastning på totalt kapital) 0,8 procent förra året. I klartext betyder det att det var lönsammare att placera sina pengar på ett vanligt löntagarkonto med en procents ränta än att spilla pengarna på sågverken.
    Men nu talar allt fler om en vändning.
    Produktionen i flera av exportländerna i Norden har gått ner, vilket har fått priserna på sågad gran att sakta stiga och hejdat fallet på furan.

    Darrigt i Karlstad
    Stabiliseringen är dock mycket skör och det var en nervös skara sågverksägare som mötte sina kunder på de årliga Trämarknadsdagarna på Karlstads Stadshotell i onsdags.
    Här träffas de och diskuterar den kommande säsongens priser och slår sig därefter lösa i hotellets rymliga restaurang.
    För sågverken är det livsviktigt att priserna vänder uppåt rejält. Den andra metoden för lätta på branschens ekonomiska svältkur, att sänka timmerpriserna, är knappast längre framkomlig. Importen av timmer har utnyttjats till bristningsgränsen och efterfrågar man mer timmer i Baltikum är risken överhängande att prisnivåerna når upp till de Skandinaviska ländernas inom en snar framtid.
    Därför måste man nu lyckas övertyga köparna av de svenska trävarorna att betala mer.

    Tunga argument
    Några tunga argument har man med sig i bakfickan. Lagren av sågade varor i Sverige har sjunkit med fyra procent för fura och en procent för gran.
    Den nerdragning i produktionen som gjorts de senaste åren, från 15,5 miljoner kubikmeter 1997 till 14,7 miljoner i år, har alltså gett resultat. Husbyggandet har också ökat kraftigt, med 45 procent i år, vilket drar mycket virke. Trots det är husbyggandet i Sverige fortfarande lågt vilket tyder på en stor potential i framtiden.
    Men det blir ingen lätt match för sågverken. Det evigt pågående slagsmålet på kontinenten fortsätter som vanligt. Finnarna lär ha tagit stora marknadssegment från svenskarna i Frankrike. Dessutom blir Tyskland allt bättre på att förädla sin egen råvara. De producerar i dag nästan lika mycket sågad vara som Sverige. Och baltstaterna blir allt mer fingerfärdiga på de stora marknader som skandinaverna länge ansett som sina.

    Inne med trä
    I de psykologiska rävspel som kommer att pågå under två dagar i Karlstad försöker de utländska köparna prata ner priset och skramlar då gärna hotfullt med det gamla spöket ersättningsmaterial, plast, plåt och aluminium.
    Men monstereffekten är i avtagande. Européerna gillar trä numera och slänger gärna ut den gamla heltäckningsmattan för ett snyggt trägolv.
    Sågverksägarna har valt en annan övertalningsstrategi. De bjuder servilt på middag och vänder ut och in på sina trasiga fickor för att visa vilken extrem fattigdom branschen hamnat i.
    Den enkät som ATL gjort (se artikel här intill) bör ses i ljuset av detta prisspel.
    Grundtipset är nog att branschen står inför en positiv vändning vilket i sin tur bör kunna garantera en fortsatt god avsättning för skogsägarnas timmer det närmaste året.

    Per Österman

    Relaterade artiklar

    Till toppen