Så vill EU-kommissionen se svenska jordbruksstöd

Den reformerade jordbrukspolitikens ska på nationell nivå tillämpas i en strategisk plan, där stöd, villkor och mål för stöden slås fast. Det är i stort upp till medlemsländerna att utforma sina planer, men de ska godkännas av EU-kommissionen utifrån de ramar som ska sättas på EU-nivå. EU-kommissionen vill dessutom gärna att den gröna givens hållbarhetsambitioner tas med i planerna och har utformat rekommendationer för det för varje medlemsland.

För Sverige förordar EU-kommissionen bland annat ett fortsatt stöd till ekologisk produktion för att upprätthålla och helst ytterligare utveckla den höga andelen ekologiskt jordbruk. På temat ”Saker som är bra och inte bör bli sämre” finns även de stora kolsänkorna i svensk skog och torvmark och den förhållandevis låga förbrukningen av veterinär antibiotika och växtskyddsmedel.

Inga tvingande verktyg

Förbättringar kan göras på forskning och innovation kopplat till jordbruk och livsmedelsproduktion och tillgången till pengar och mark för unga lantbrukare kan också bli bättre, liksom möjligheten att få investeringskapital i allmänhet, inte minst för djurbönder. EU-kommissionen tycker också att Sverige borde utnyttja möjligheten att styra om direktstöd från de största stödmottagarna till mindre. Ansträngningar bör också göras för att få svenskarna, för hälsans och klimatets skull, att äta mindre rött kött och mer frukt och grönt.

Den gröna givens mål finns inte i någon lag och är inte en officiell del av reformförhandlingarna. Vid en presskonferens i veckan frågade ATL jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski vilka verktyg han har för att få medlemsländerna att trots det anta målen. Svaret var att kommissionären sätter sitt hopp till lantbrukarna.

– Mitt intryck är att bönderna kommer att pressa på sina länder för en ambitiös strategisk plan, därför är jag optimistisk.

LÄS MER: Förslag om nya jordbruksstöd: Färre och enklareLÄS MER: Cap-bråk på högsta nivåLÄS MER: Höga mål för miljövänligare jordbruk