Så vill de utforma nya miljöersättningar
Ge lantbrukarna betalt för att sköta hotade kulturmiljöer. Det skriver riksantikvarie Lars Amréus och Leif Denneberg i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet.
Mångfalden av växt- och djurliv är allvarligt hotad i odlingslandskapet. Läget förvärras av att viktiga livsmiljöer som stenmurar, öppna diken och åkerholmar försvinner. Genom att ge lantbrukare betalt via EU:s jordbruksstöd för att sköta om hotade kulturmiljöer skulle situationen kunna förbättras och utvecklas jämsides med ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk, skriver Lars Amréus och Leif Dennerberg.
PROVA PREMIUM FÖR 1 KRONALås upp alla kvalitetsartiklar på atl.nu härLÄS ÄVEN: SLU-forskare slår larm
Eftersom landskapet utvecklas långsamt måste också politiken undvika kraftiga svängningar. Vem vågar investera i en ny ladugård om miljöersättningar riskerar att försvinna eller om villkoren drastiskt förändras? Vi tror att EU:s miljöersättningar till jordbruket kan ge den långsiktighet som behövs, skriver artikelförfattarna.
Landsbygdsprogrammet
– Vi tänker oss att dessa ersättningar ska finansieras inom ramen för landsbygdsprogrammet i nya Cap som löper från 2020 till 2027, säger Mikael Frisk, utvärderare på Riksantikvarieämbetet.
Enligt honom så räcker inte enskilda lantbrukares insatser till om man vill nå miljömålen om ett rikt jordbrukslandskap. En slutsats är därför att framtida miljöersättningar ska ta regionala hänsyn, att man får ett regelverk som anpassas till regionala förhållanden och att man tydligt formulerar vilken nytta insatserna gör.
Bättre samverkan
En viktig faktor är att lantbrukare kan samverka i större omfattning än i dag. ”Det bör därför vara möjligt att gynna koordinerade åtgärder genom högre ersättningsnivåer. Den som levererar kulturmiljöer med höga kulturhistoriska kvaliteter och hög biologisk mångfald ska få rätt till högre ersättning”, skriver debattörerna i SvD.
– Vi kommer att lägga fram förslagen för de nya miljöersättningarna i kommande landsbygdsprogram. Vi tror att de blir bättre än hur tidigare villkor var utformade, säger Mikael Frisk.
FOTNOT: Förslaget om nya miljöersättningar har tagits fram av Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen.
LÄS OCKSÅ: Magrare fåglar oroar forskareLÄS ÄVEN: Miljonsatsning på betesmarkerLÄS OCKSÅ: Skånes flora allt fattigare