Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 november 2017

    Så går det till när kommunerna upphandlar svenskt

    Trycket ökar kraftigt på att maten som serveras inom skola och omsorg ska vara ekologisk, och framförallt svensk. Det ställer i sin tur hårda krav på kommunens upphandlingar.

     Rätt upphandlingskrav ökar andelen svenskt och ekologiskt i de offentliga måltiderna.
    Rätt upphandlingskrav ökar andelen svenskt och ekologiskt i de offentliga måltiderna. FOTO: Mostphotos

    Pernilla Fischerström, processledare på Länsstyrelsen Västra Götaland, säger att kraven på de enskilda upphandlarna är närmast orimliga. De förväntas ha kunskap om allt från jordbruksfrågor, djurhållning och regelfrågor till juridik och miljökrav. Samtidigt ska upphandlingarna de utformar vara icke-diskriminerande, proportionerliga, transparenta, möjliga att följa upp samt i slutändan ge den mat man vill ha.

    – Det är en omöjlig uppgift om de inte har en bra dialog med producenterna, säger Pernilla Fischerström.

     Pernilla Fischerström tycker att kraven på de enskilda upphandlarna är närmast orimliga.
    Pernilla Fischerström tycker att kraven på de enskilda upphandlarna är närmast orimliga.

    Hennes tjänst inrättades 2015 för att öka kommunikationen mellan länets kommuner och livsmedelsproducenter och är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. ATL skrev nyligen om att Länsstyrelsen och kommunerna i Västra Götaland vill få fler lokala producenter att lämna anbud i upphandlingar.Slutmålet är att öka andelen svenskt och ekologiskt i de offentliga måltiderna.

    LÄS ÄVEN: Offentlig upphandling – inte så krångligt som det låter

    Kravet ”svenskt” är diskriminerande

    Även om målet är att upphandla svenska råvaror, strider det mot likabehandlings- och diskrimineringsprincipen i svensk lag. Däremot kan krav på djurskydd som följer svensk lagstiftning ställas. Pernilla Fischerström tar Orust kommun som exempel. För en tid sedan skulle kommunen upphandla nötkött. Man ställde då kravet att leverantörerna skulle ha trippel karenstid på antibiotika, något endast svenska bönder kunde leva upp till. Orust ligger nu i topp med 100 procent svenskt kött, fågel och mejeri samt 45 procent ekologiskt i de kommunala storköken. Fler siffror finns här.

    Realistiska krav nödvändiga

    När det gäller grönsaker och spannmål är det svårare att hitta bra kriterier att använda som krav, det vanliga är att sikta in sig på ekologisk odling. Något som också är viktigt att förstå för upphandlare är att ett krav som ställs i en kommun kan vara omöjligt att ställa i en annan om det inte finns en producent som vill leverera. Pernilla Fischerström förklarar:

    – I vårt län är det stor skillnad på vad som finns i närområdet, ägg-, spannmåls- och grisproducenterna finns till exempel i Vara-trakten, medan det i Bohuslän finns övervägande del betesmarker. Om en kommun i Bohuslän skulle ställa kravet på lokalproducerat fläsk i en upphandling, får de inga anbudssvar. Det finns helt enkelt inga grisproducenter i närområdet.

    Lyckade upphandlingar

    Västgöta Bladet intervjuade nyligen upphandlaren Lena Orrvad, tidigare Vara kommun. Hon ledde upphandlingen då 14 västgötska kommuner gick samman och upphandlade kött och chark till de offentliga köken. Hennes erfarenheter kan kokas ner i ett antal punkter att ha i åtanke vid livsmedelsupphandlingar.

    I Västra Götaland bjöd man in lokala producenter till en matmässa med tillhörande informationsmöten, vilket ökade kunskapen och engagemanget hos producenterna.

    Några av kommunerna i Västra Götaland har en gemensam controller som sköter livsmedelsupphandlingarna, vilket ger en mycket god överblick. Bohuskommunerna har dessutom en central upphandlare via Trollhättan.

    Det är en god idé att dela upp upphandlingen i mindre delar så att även mindre anbudsgivare förmår lämna anbud. Ge producenterna möjlighet att leverera till en leveransadress.

    Man ska vara medveten om att uppföljningsarbetet kräver stora resurser; allt från att ha kontakt med slakterier, be storköken uppmärksamma utvärdera livsmedlen, göra stickprov ute på gårdarna och mycket mer.

    Upphandlingarna ska göras tillgängliga och annonseras ordentligt för bästa synlighet.

    Samarbete med andra upphandlande myndigheter ger värdefulla synergieffekter; exempelvis kompetensutbyte, ökad inköpsvolym och standardiserade upphandlingsdokument.

    Att tillåta lokala avsteg från det stora avtalet är att föredra, exempelvis ge möjlighet för mindre säsongsbetonade upphandlingar.

    LÄS ÄVEN: Bondens skafferi vinnare i kommunal storupphandlingLÄS ÄVEN: Hård tolkning leder till insnöade byborLÄS ÄVEN: Fördubblat omsättningen och ser ingen minskning

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen