Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 januari

    Så testar du markens jordhälsa

    Lundsbrunn.

    Begreppet jordhälsa är just nu hett i växtodlingen. Men hur undersöker man sina fält? Agronom Hanna Williams reder ut.

     Begreppet jordhälsa handlar om en frisk och levande jord med mycket biologisk aktivitet.
    Begreppet jordhälsa handlar om en frisk och levande jord med mycket biologisk aktivitet. FOTO: Ann Lindén

    Jordhälsa är ett ord som börjat användas de senaste åren inom svenskt jordbruk. En av dem som varit med och lyft upp ämnet på dagordningen är Hanna Williams. Hennes examensarbete, där markhälsan på ett tjugotal skånska gårdar testades, väckte stor uppmärksamhet förra året.

    Själv tog hon med sig erfarenhet från praktik på laboratoriet på Cornell University, USA, där man jobbat med jordhälsoanalyser sedan 2006. Begreppet jordhälsa handlar om en frisk och levande jord med mycket biologisk aktivitet. Kännetecknande är god struktur och bra vattenhushållning, som bidrar till att exempelvis jorden är mer motståndskraftig mot extremt väder.

    I sitt examensarbete tittade Hanna Williams på hur olika odlingsmetoder påverkade markhälsan. Dessa var mångfalden i växtföljden, år utan bearbetning och tillförsel av organisk gödsel. Hon valde ut några indikatorer som används i analyserna i Cornell Universitys jordhälsotest. En slutsats var att odlingsmetoderna påverkade jordhälsan.

     Mark/ växtagronom Hanna Williams delar sin tid mellan plantskolan Splendor Plant och sin egen verksamhet som föreläsare på temat jordhälsa.
    Mark/ växtagronom Hanna Williams delar sin tid mellan plantskolan Splendor Plant och sin egen verksamhet som föreläsare på temat jordhälsa. FOTO: Malin Eborn

    Viktigt att inte missa

    – Det visste vi kanske redan. Men skånska jordar är inte så friska som de skulle kunna vara. Men vi kan förändra det genom rätt odlingsmetoder, säger Hanna Williams, som var en av talarna vid Jordhälsokonferensen i Lundsbrunns kurort utanför Skara, som drog fullt hus förra veckan.

    Om man vill testa jordhälsan är det viktigt att tänka igenom vad det är man vill undersöka, påpekar hon. Vill man som lantbrukare ta reda på hur jordhälsan i ett fält utvecklar sig över tid kan man upprepa provtagningen efter tre till fem år, på samma plats i växtföljden. För att kunna jämföra resultaten är det viktigt att skicka proverna till samma labb och att man tar proverna vid samma tid på året.

    Proverna tas förslagsvis i ett sicksackmönster på fältet där svackor ska undvikas. Man kan också jämföra markhälsan mellan olika fält. Men då måste man veta jordarten i fälten eftersom det har stor påverkan på resultaten.

    Kolla maxpotentialen

    – Sedan vill jag trycka på att ta ett prov i fältkanten också. Det är en enkel grej för att få information om vad max kan ligga på i fältet, säger hon.

    I fältkanten är jordarten och klimatet detsamma som på den brukade delen av fältet. Men jorden har varit bevuxen med perenna växter utan att bearbetas eller gödslas. Fältkanterna på de testade skånska jordarna i examensarbetet hade bättre värden på samtliga indikatorer jämfört med de brukade fälten.

    – Vissa gårdar ligger väldigt nära jordhälsan i fältkanten på den brukade jorden, medan andra låg betydligt lägre, säger hon.

    Ett annat tips är att leta i bokhyllor eller lådor efter gamla markkarteringar och om prov på mullhalt tagits i analyser tidigare.

    – Det kanske inte alltid är så lätt att tolka men kan ändå vara intressant för att se hur värdena har utvecklats över lång tid, säger hon.

    Se ATL TV:s intervju med Hanna Williams:

    Fem indikatorer

    I Hanna Williams examensarbete om jordhälsa på skånska gårdar valdes fem indikatorer ut. Dessa var aggregatstabilitet, extraherbart protein, labilt kol, markrespiration och mullhalt. Aggregatstabilitet är ett mått på hur motståndskraftiga jordar är mot regndroppars påverkan. Extraherbart protein visar det organiskt bundna kvävet i jorden som lätt kan omsättas och mineraliseras av mikroorganismer och komma växter och andra nyttoorganismer till godo. Labilt kol är en fraktion av det organiska materialet som består av små molekyler och lätt kan omsättas till energi för mikroorganismer. Markrespiration är ett mått på den metaboliska aktiviteten hos markorganismer. Mullhalten är den totala mängden organiskt material.

    De analyserar jordhälsan

    Cornell University i USA har sedan 2006 erbjudit jordhälsotester där indikatorerna som användes i Hanna Williams examensarbete ingår. I Sverige erbjuder Eurofins produkten Gödslingsguiden där flera aspekter av jordhälsa som organiskt material och den biologiska aktiviteten analyseras. Det svenska företaget Splendor Plant och det norska företaget Vitale Analyse gör biologiska analyser genom mikroskopering vilket visar mikroorganismer i jordproven.

    Relaterade artiklar

    Till toppen