Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 september 2018

    ”Betesskadorna långt över målnivån”

    – Betesskadorna ligger fortfarande på en hög nivå för hela landet och det syns inga trender att det är på väg mot målnivån. Det säger Christer Kalén, viltskadeexpert på Skogsstyrelsen, som anser att viltförvaltningen behöver justeras.

    ATL har granskat Älgbetesinventeringen, Äbin, för 2015-2018. Och det ger ingen ljus bild av skogsskadorna. I Blekinge skadas i genomsnitt på 22 procent av tallstammarna per år, och länet hamnar därmed i vad Skogsstyrelsen kallar svart nivå. Det innebär att det i princip inte går att bedriva tallskogsbruk långsiktigt och att älgstammen måste minska kraftigt och hållas på en låg nivå under flera år.

    Inget län klarar målet

    För elva av Sveriges län ligger genomsnittet mellan 10 och 20 procent färska skador, det skogsstyrelsen kallar röd nivå. Där är balansen mellan älg och skog i allvarlig kris och betydande åtgärder behöver sättas in.

    Åtta av Sveriges län ligger på gul nivå, det vill säga mellan 5 och 10 procent färska skador per år. Den nivån kan enligt Skogsstyrelsen accepteras under enstaka år om medelvärdet på lång sikt hamnar under 5 procent.

    I genomsnitt för fyraårs-perioden ligger inget län på grön nivå, under 5 procent skador, som är den högsta långsiktigt acceptabla nivån.

     – Parterna måste ta på allvar att något måste göras och justera förvaltningen för ett bättre resultat, säger Christer Kalén.
    – Parterna måste ta på allvar att något måste göras och justera förvaltningen för ett bättre resultat, säger Christer Kalén. FOTO: Skogsstyrelsen

    – Målet är att sju av tio tallstammar ska vara oskadade när de kommer över betningshöjd. Omräknat till andel skadade tallar per år innebär det 5 procent, säger Christer Kalén, viltskadeexpert på Skogsstyrelsen, som förklaring till målnivån.

    Allvarligast i Götaland

    Enligt Christer Kalén är läget som mest allvarligt i Götaland. Där håller också stora arealer planteringar efter stormen Gudrun på att växa ur betningsbar höjd, vilket innebär minskad fodertillgång.

    – Betesskadorna kommer att bli värre och förutsättningarna för älg sämre. Det krävs en anpassning av viltstammarna i förväg. Antingen tar jägarna hand om det eller så gör naturen det själv, säger Christer Kalén.

    Betesskadorna ger mycket stora förluster i form av nedsatt tillväxt och värde. Men det finns andra skäl att värna tallen.

    – Vi står inför en klimatförändring där det spås bli regnigare på vissa håll och torrare på andra. Perioder med extremväder, som i somras, förväntas öka. Ett sätt att möta det är att sprida riskerna, satsa på fler trädslag och blandskog med tall som tål torka bättre än gran. Att vi just nu har de värsta angreppen av garnbarkborre på tio år beror på torkstressade granar.

    Minska 20 procent

    Exakt hur mycket älgstammen behöver minska är svårt att säga, dessutom variera det från område till område.

    – Men det rör sig om en betydande neddragning, minst 20 procent på många håll. Det verkar också finnas en utbredd uppfattning om hur mycket älg det ska vara i ett landskap, säg 8-10 älgar per 1 000 hektar i Götaland. Men det beror ju helt på trädslagsfördelning och fodertillgång i området som i kombination med vilttätheten sätter nivån på skogsskadorna.

     I Blekinge minskar betningen samtidig som återbeskogningen med tall ökar. Totalt är ändå betesskadorna procentuellt sett de högsta i landet under de senaste fyra åren.
    I Blekinge minskar betningen samtidig som återbeskogningen med tall ökar. Totalt är ändå betesskadorna procentuellt sett de högsta i landet under de senaste fyra åren. FOTO: Ulf Aronsson

    – Betesskadorna ligger långt över målnivån, och vi ser inga trender på att det minskar. Det är oroväckande eftersom vi lagt tid, resurser och engagemang på en ny älgförvaltning och vill ha resultat. Alla parter är överens om att förutsättningarna finns, men det syns inte i statistiken. Jag tror inte det behövs en ny förvaltning, men parterna måste ta på allvar att något måste göras, acceptera att vi inte närmar oss målet och justera förvaltningen för ett bättre resultat.

    Samlad viltförvaltning

    Just nu jobbar också Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket på förslag till såna justeringar, ett arbete som ska vara klart till den 30 november.

    – Det är inte fråga om att utrota älgen, det kommer alltid finnas plats för både vilt och skog. Men jag tror också att det behövs en samlad viltförvaltning, älgen ska inte ensam betala notan för hjortdjurens skador, avslutar Christer Kalén.

    LÄS OCKSÅ: Skogsstyrelsen kräver krafttagLÄS OCKSÅ: Älgen äter för en miljard

    Lägst andel tall av länets skogsförråd, 2018

    Blekinge, 2%

    Halland, 2%

    Skåne, 2%

    Jönköping, 4%

    Kronoberg, 4%

    Västra Götaland, 4%

    Högst andel tall av länets skogsförråd, 2018

    Dalarna, 34%

    Norrbotten, 31%

    Västerbotten, 31%

    Gävleborg, 23%

    Jämtland, 22%

    Relaterade artiklar

    Till toppen