Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 oktober 2018

    Så ska bönder förhindra nya katastrofer

    Vid kriser som översvämningar, stormar eller skogsbränder är det ofta bråttom. Lantbruket har bra förutsättningar att rycka in med personal och maskiner – nu vill LRF öka beredskapen och förenkla samarbetet med Räddningstjänsten.

     Räddningstjänsten visste inte vilka resurser och vilken förmåga vi har, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.
    Räddningstjänsten visste inte vilka resurser och vilken förmåga vi har, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF. FOTO: Ann Lindén

    Lantbruket har en central roll att spela vid stora kriser som de omfattande skogsbränderna i somras. Lantbrukets insatser i släckningsarbetet och stödet till Räddningstjänsten har hyllats långt utanför landets gränser.

    Gödseltunnor med 15 kubikmeter vatten eller mer, traktorer, skördare men inte minst lokalkännedom om sådant som skogsvägar, kraftledningar och vattendrag blev ovärderliga bidrag i räddningsinsatsen.

    Men det var långt ifrån självklart att resurserna skulle få komma till användning.

    – I början av branden var det nästan så att LRF i visa fall fick slå sig in för att komma med. Det berodde på att Räddningstjänsten då inte visste vilka resurser och vilken förmåga vi har, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.

    Snabbar på

    För att underlätta framtida samarbeten med Räddningstjänsten har han i dagarna skickat ut ett brev till LRFs regionchefer med uppmaningen att vid sina möten med respektive länsstyrelse ge en samlad bild av vad lantbruket kan bidra med för resurser. Länsstyrelserna har utbildnings- och samordningsansvar för sina kommuners räddningstjänster.

    Enligt brevet bör också regioncheferna mana kommungrupperna att söka kontakt med den lokala räddningstjänsten och visa vilka resurser som finns.

    – LRF ska vara den naturliga partnern för Räddningstjänsten. Därför är det är viktigt att i förväg känna till varandras behov och resurser. När det sedan blir skarpt läge måste det gå så friktionsfritt som möjligt. Känner man varandra och har bytt några telefonnummer går det mycket fortare att få tag i rätt personer, säger Anders Drottja.

    Inte fråga om listor

    Han understryker att förberedelsearbetet inte ska handla om att kommungrupperna ska göra listor på vilka lantbrukare som äger viss utrustning som gödseltunnor, motorsågar eller hjullastare.

    – Sådana listor måste hållas uppdaterade och risken är stor att de är helt inaktuella när det verkligen gäller. Det kan i värsta fall fördröja insatsen, säger han.

    Anders Drottja pekar i stället på att Maskinringen, Farmartjänst eller den lokala maskinstationen redan har god översikt över vilka maskiner som finns hos deras medlemmar eftersom affärsidén är att sälja tjänster.

    Kommungruppen ska i stället vara länken mellan maskinentreprenören och Räddningstjänsten.

    – Då finns dessutom färdiga prislistor och risken för oklarheter vid faktureringen för utfört arbete minskar, säger Anders Drottja.

    Skogsbranden

    Under perioden maj–september 2018 bröt 292 skogsbränder ut. Totalt brandskadades 20 532 hektar skogsmark.

    Hårdast drabbades Dalarna, Gävleborg och Jämtland, där den brandskadade skogsmarken sammanlagt uppgår till 17 287 hektar fördelat på 323 skogsfastigheter. Störst andel av den brandskadade skogen ägs av privata aktiebolag (43 procent), följt av enskilda ägare (37 procent) och staten (16 procent).

    2,1 miljoner kubikmeter virke skadades, varav 1,8 miljoner i de tre hårdast drabbade länen.

    Flest bränder, 40 stycken, bröt ut i Norrbotten.

    Källa: Skogsstyrelsen

    Relaterade artiklar

    Till toppen