Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 april

    Så ska antalet vildsvin halveras

    Naturvårdsverket vill ha en halvering av vildsvinsstammen till 2025. Många inblandade tror det är möjligt att nå dit. Men inte alla.

     Vildsvin.
    Vildsvin. FOTO: Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/TT

    Vildsvinsskadorna bör halveras på fem år – det har Naturvårdsverket kommit fram till i sin nya plan för hur vildsvinsstammen ska skötas. Målet kräver en kraftig reducering av stammen men är möjligt att nå, menar Christer Pettersson, vilthandläggare på Naturvårdsverket.

    – När det gäller skador i jordbruket är det min förhoppning. Men det kräver att bättre inventeringsmetoder tas fram och att det kommer till stånd fler samarbeten mellan markägare och jakträttsinnehavare, och även jakträttsinnehavare emellan.

    Även om problemen är stora och växande på många håll finns det också exempel där man vänt trenden och fått ner vildsvinsstammen, menar Christer Pettersson.

    – Den röda tråden där man lyckats är samverkan över stora områden.

    Om målet inte uppnås bör Naturvårdsverket skicka frågan till riksdagen igen, menar han:

    – Vi har gjort vad vi har kunnat. Men nu är det viktigt att länsstyrelserna får resurser och annat stöd för att klara sin uppgift.

    ”Kommer att kräva mycket jobb”

    Jessica Backeryd är också vilthandläggare på myndigheten. Hon konstaterar att det yttersta ansvaret för att målen ska nås ligger hos markägare och jakträttsinnehavare. Men också att det finns mycket att göra för att bland annat förenkla försäljningen till konsumenterna.

    – Det är en betydande del.

    Tror du målen kommer att nås inom fem år?

    – Annars hade vi inte satt dem. Men det kommer att kräva mycket jobb.

    I Jönköping har länsstyrelsen redan börjat jobba för att få ner vildsvinsstammen. När den började växa i Vetlandaområdet efter att länge varit under kontroll hölls ett möte med lokala jordbrukare, markägare, jägare, jägarorganisationerna, LRF och länsstyrelsen, som representerades av viltvårdshandläggaren Ingemar Sjöberg.

    – Vi är en liten grupp som börjat med att inventera skadeläget, berättar han.

    I Vetlandaområdet handlar det om två älgskötselområden på cirka 20 000 hektar där slumpvis utvalda betes- och åkermarker ska inventeras.

    – Sedan hoppas vi knyta till oss en eller några lantbrukare för en fördjupad studie.

    För att minska antalet vildsvin måste det bli lättare att jaga, menar han. Till exempel kan jaktlagen enas om att hundförare får gå över lagets gränser och att det även ska vara tillåtet vid eftersök:

    – Vildsvin kan ju gå långa sträckor efter att de blivit påskjutna, säger Ingemar Sjöberg.

    Han tror inte att Naturvårdsverkets plan blir verklighet, bland annat för att arten ännu är i en expansionsfas nationellt. Dessutom blir bistra vintrar allt ovanligare:

    – Vintern 2010/2011 var bra. Då var det kallt och snörikt – vilket är dåligt för vildsvinen. Men trots att det troligen inte går att halvera landets vildsvinsstammar är det viktigt att se till den lokala situationen och i samverkan reglera stammen så att så att skadorna minimeras.

    Men det är inte bara vädret det hänger på:

    – Vi har ett område utanför Vetlanda där man efter flera års jobb lyckats få ned populationen till en hållbar nivå. Sedan blev det ett par bra ollonår som gav bra reproduktionsmöjligheter och då var man tillbaka där man började.

     – Trots att det troligen inte går att halvera landets vildsvinsstammar är viktigt att se till den lokala situationen och i samverkan reglera stammen så att så att skadorna minimeras, säger viltvårdshandläggare Ingemar Sjöberg.
    – Trots att det troligen inte går att halvera landets vildsvinsstammar är viktigt att se till den lokala situationen och i samverkan reglera stammen så att så att skadorna minimeras, säger viltvårdshandläggare Ingemar Sjöberg. FOTO: Camilla Zilo

    Skyddsjakt året runt

    Årsungar samt suggor och gyltor är det som bör jagas i första hand för att få ner populationen, menar Naturvårdsverket i sin förvaltningsplan. Om jakten bedrivs mellan oktober och december är risken lägre att suggorna har smågrisar jämfört med perioden januari till maj.

    Skyddsjakt på vildsvin får bedrivas året om och då är även avskjutning av suggor med smågrisar tillåtet. Om behov finns får även metoder som inte är tillåtna annars, till exempel jakt från motorfordon, användas efter tillstånd från länsstyrelsen.

    Från 2019 är elektronisk bildförstärkare, värmekamera och rörlig belysning ”i nära anslutning till jaktvapnet” tillåtet att använda vid vildsvinsjakt.

    2020 uppskattades den totala vildsvinsstammen i Sverige till minst 300 000 individer.

    Relaterade artiklar

    Till toppen