Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 december 2017

    Så minskas kronhjortens skador på skogen

    Sydöstra Skånes skogar är hårt drabbade av kronhjortsskador. Framför allt granar skadas när kronviltet äter barken på unga stammar och i vissa områden är flertalet granar skadade.

    När Christian Holst började som skogsansvarig på Christinehof och Högestad gods för sex år sedan ville han få en uppfattning om värdeförlusten av viltskadorna. Han trodde att skadorna var värre än de visade sig vara.

     Håkan Lindgren är arbetsledare och har jobbat med viltet på godset i 38 år.
    Håkan Lindgren är arbetsledare och har jobbat med viltet på godset i 38 år. FOTO: Anders Kristensson

    – Trots att det kan vara omfattande skador på granen blir utfallet förvånansvärt bra när resultatet kommer från sågen. Vi får ut cirka 60 procent timmer från 20 centimeter i topp från våra skogar vi avverkar idag, trots alla skador. Blir det inte röta i träden kan skadorna övervallas vilket förbättrar resultatet. Och även om träden får vara ifred från viltet blir det röta i en del av beståndet, säger han.

    Effektivare

    På Christinehofs gods har man vidtagit flera åtgärder för att minska skogsskadorna av kronhjort. Resultatet av ansträngningarna har varit positivt.

     Christian Holst är ansvarig för förvaltningen av skogen och viltet. Genom sammanslagningen blev arbetet effektivare och resurserna kan användas optimalt.
    Christian Holst är ansvarig för förvaltningen av skogen och viltet. Genom sammanslagningen blev arbetet effektivare och resurserna kan användas optimalt. FOTO: Anders Kristensson

    – När Anna Piper tog över driften av Högestad och Christinehof gods slogs skogs- och viltvårdsförvaltningen ihop för att få en effektivare organisation, berättar Christian Holst som nu ansvarar för den nya förvaltningen.

    LÄS OCKSÅ: Fri skyddsjakt på årskalvar

    – Det märks tydligt när vi gallrar i skogarna att viltskadorna minskat de senaste två till tre åren. Men visst har vi mycket skador på gran och även på en del tall.

    Tidigare var det två separata arbetsgrupper som skötte varsitt område och genom sammanslagningen kunde maskiner och arbetskraft användas på ett effektivare sätt och arbetet kunde också samordnas bättre. Dessutom intensifierades skyddsprogrammet för att minska viltskadorna på skogen.

     I ett kronhjortshägn från 1970-talet har alla granarna skador. Sågutfallet från en avverkning i det gamla hägnet blev trots skadorna bättre än väntat.
    I ett kronhjortshägn från 1970-talet har alla granarna skador. Sågutfallet från en avverkning i det gamla hägnet blev trots skadorna bättre än väntat. FOTO: Anders Kristensson

    Viltgrödor

    – Vi har haft viltåkrar länge men för tre till fyra år sedan satsade vi mer på dem, berättar arbetsledaren Håkan Lindgren som jobbat med viltet på godset i 38 år.

    – För att kunna bearbeta dessa steniga marker skaffade vi bättre redskap för att viltgrödorna ska växa bra.

    Viltåkrarna ligger insprängda i skogarna och är en del av kulturlandskapet runt Christinehof. Det är här i kantzonerna mellan skogen och åkrarna som kronviltet tycker om att vistas.

     Christian Holst visar de omfattande skadorna som kronhjortarna gör.
    Christian Holst visar de omfattande skadorna som kronhjortarna gör. FOTO: Anders Kristensson

    På viltåkrarna som är från ett par tusen kvadratmeter upp till ett par hektar sås vall, havre/vårvete, rovor, foderraps och märgkål men även mycket blomsterfrön som en naturvårdande insats. För att följa upp och se resultatet av viltåkrarnas betydelse görs undersökningar på viltets betande.

    LÄS OCKSÅ: ”Ibland blir man uppgiven, när hjortarna tar allt”

    – Vi kallar detta för Andrarums forskning, skojar Håkan Lindgren.

    – Här hägnade vi in en liten referensyta på viltåkern och klippte ner gräset både utanför och innanför och jämförde skillnaden. På denna viltåker var det 2,5 ton per hektar i hägnet och 4 ton per hektar på den betade åkern. Så visst ger det resultat och våra jordbrukande grannar blir glada när vi kan behålla djuren i skogen.

    Ekollon

    Flera naturvårdande insatser som görs på godset, till exempel att friställa ekar, leder också till att viltet får ett tillskott av ekollon som föda.

    Utfodring av viltet för att minska skador på skogen är en omtvistad metod men i Christinehofs skogar har det hjälpt. För att få ett bra resultat av viltutfodring gäller det att lägga ut färskt foder på väldigt många platser och hela tiden flytta på foderplatserna.

     För att inte få ansamlingar av kronhjortar vid utfodringsplatser har Christinehof många platser för utfodring. Dessutom flyttas de regelbundet.
    För att inte få ansamlingar av kronhjortar vid utfodringsplatser har Christinehof många platser för utfodring. Dessutom flyttas de regelbundet. FOTO: Anders Kristensson

    – Att lägga ut foder på ett fåtal platser kan istället öka skadorna på skogen. Man måste tänka på var man vill ha kronviltet på markerna och justera åtgärderna efter denna plan, säger Christian Holst.

    På godset inventeras kronhjortarna regelbundet både med flyg på vintern och på marken. Med informationen om hur mycket kronvilt som finns i området och var djuren befinner sig kan Christian Holst och Håkan Lindgren utvärdera hur effektiva åtgärderna varit.

    LÄS OCKSÅ: Kronhjortar gör livet surt för lantbrukare i norr

    Kronhjortarna är mycket störningskänsliga och genom att regelbundet vistas i ett område kan man störa bort dem. I samband med ett naturreservat drogs en vandringsled genom ett område med mycket viltskador på granen och effekten blev att kronviltet samtidigt skrämdes bort.

    – Men jakt är det bästa sättet att reglera kronviltstammen på. I år får vi skjuta 200 kronhjortar, säger Christian Holst.

    Allt mer lövskog

    Granskogarnas andel håller sakta på att minska på Christinehof och istället satsar de på lövskog. Förändringen görs för att öka den biologiska mångfalden i skogarna men också för att sprida de ekonomiska riskerna vid till exempel stormar.

    LÄS OCKSÅ: Mjölkbonde får skjuta kronhjortar

    – Även om detta inte görs för viltskadornas skull kommer resultatet att bli mindre skogsskador för det blir mer bete till hjortarna i skogen, säger Christian Holst.

    – Kronhjortarna är ståtliga djur som vi tycker om att ha på markerna men de får inte bli för många.

     De senaste tre åren har Christinehof satsat mycket på viltåkrarna. Med hjälp av bättre redskap har produktionen av viltfodret blivit bra.
    De senaste tre åren har Christinehof satsat mycket på viltåkrarna. Med hjälp av bättre redskap har produktionen av viltfodret blivit bra. FOTO: Anders Kristensson

    Fakta: Christinehof och Högestad gods

    7 100 hektar skog varav 2 600 hektar gran, 1 000 hektar bok, och resten tall, björk, ek med mera.

    För knappt tio år sedan var kronhjortsstammen som störst, idag är avskjutningen högre.

    Ädellövskog hägnas in under etableringsfasen för att skyddas från viltskador.

    Omfattande viltutfodring på många platser och brukande av viltåkrar minskar skogsskadorna.

    Att störa kronviltet regelbundet genom att dra vandringsleder eller vistas mycket i skogen är också ett effektivt sätt att skrämma bort dem.

     Lövskogen på Christinehof har klarat sig bra från kronhjortarna.
    Lövskogen på Christinehof har klarat sig bra från kronhjortarna. FOTO: Anders Kristensson

    LÄS OCKSÅ: Stora näringsförluster vid skogsbränderLÄS OCKSÅ: När kommer skönheten från gårdenLÄS OCKSÅ: Åkare i protest mot lönedumpningarLÄS OCKSÅ: Bucht talar ut om fakturorna

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen