Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 december 2019

    ”Viktigt att visa att vi försöker”

    Vesene.

    Klimatförändringen är en ödesfråga som alla måste ta ansvar för, och som jordbrukare gäller det att göra vad man kan. Det anser mjölkbonden Andreas Markusson, som tog hjälp av Klimatkollen för att minska gårdens klimatpåverkan.

     Andreas Markusson har byggt in den befintliga gödselbrunnen i byggnaden med biogasanläggningen.
    Andreas Markusson har byggt in den befintliga gödselbrunnen i byggnaden med biogasanläggningen. FOTO: Anders Kristensson

    Andreas Markusson driver mjölkgården Götestorp i Vesene, tre mil norr om Borås, tillsammans med sin bror Mattias. I vintras tog de hjälp av Greppa näringens verktyg Klimatkollen, som räknar ut hur mycket växthusgaser verksamheten ger upphov till och ger ett mått på gårdens klimatpåverkan.

    – Klimatförändringen och debatten som pågår har gjort att det blivit en väldig omsvängning i synen på lantbruket. Vi lantbrukare har fått en dålig stämpel som stora klimatpåverkare, säger Andreas Markusson.

     Andreas Markusson anser att klimatförändringen är en ödesfråga som kräver att man gör det man kan för att minska utsläppen av växthusgaser.
    Andreas Markusson anser att klimatförändringen är en ödesfråga som kräver att man gör det man kan för att minska utsläppen av växthusgaser. FOTO: Anders Kristensson

    Idén att använda Klimatkollen uppstod i samband med arbetet att ta fram en hållbarhetsplan för Gäsene mejeri, som Andreas och Mattias Markusson äger ihop med 22 andra mjölkgårdar i trakten. För att kunna driva klimatdiskussionen vidare med kollegorna bestämde sig Andreas Markusson för att ta reda på vad han kunde göra på sin egen gård för att minska utsläppen av växthusgaser.

    – Det har betytt mycket att få siffror på hur stor påverkan varje enskild del av verksamheten har. Med denna överblick får man insikt i vad man kan göra för att minska gårdens klimatavtryck, säger han.

     Andreas Markusson och hans bror Mattias tog över driften på familjegården för 10 år sedan och har dubblerat besättningen sedan dess.
    Andreas Markusson och hans bror Mattias tog över driften på familjegården för 10 år sedan och har dubblerat besättningen sedan dess. FOTO: Anders Kristensson

    Men det var en del arbete att få fram alla uppgifterna som ska matas in. Andreas Markusson fick bland annat gå igenom alla fakturor från 2018 för att mata in allt som köpts in till gården och som bidrar till växthusgasutsläppen: diesel, mineralgödsel, el. Vidare krävdes uppgifter om jordtyper, när gödseln sprids, gödselbrunnen, antal kor och så vidare – men även siffror för mängden producerad mjölk och kött matas in.

    – Man får räkna med en dags arbete med att ta fram alla uppgifterna, berättar Andreas Markusson.

    Resten av arbetet görs av en rådgivare på Klimatkollen.

     Kornas matsmältning står för 43 procent av gårdens totala klimatpåverkan. ”Förhoppningsvis kommer nya foderblandningar att komma framöver som minskar kornas utsläpp”, säger Andreas Markusson.
    Kornas matsmältning står för 43 procent av gårdens totala klimatpåverkan. ”Förhoppningsvis kommer nya foderblandningar att komma framöver som minskar kornas utsläpp”, säger Andreas Markusson. FOTO: Anders Kristensson

    Resultatet visar att gårdens enskilt största växthusgaskälla är korna, som släpper ut metan vid idisslingen och matsmältningen. Djuren står för 43 procent av gårdens totala klimatpåverkan.

    – Forskning pågår med bland annat försök att blanda in rödalger i fodret för att minska kornas fisande, men just nu går det inte att påverka de utsläppen, säger Anderas Markusson.

    Däremot är tre andra källor möjliga att påverka: Gödselbrunnen, som står för 16 procent, mineralgödslet, som står för 2 procent samt utsläppen av lustgas från marken som står för 11 procent.

    Just nu pågår bygget av en biogasanläggning på gården, som kommer att dra ner gårdens klimatpåverkan med cirka 3 procent enbart genom att eliminera den öppna gödselbrunnen. Elproduktionen från biogasen kommer därtill att minska utsläppen med ytterligare en procent. Till detta kommer även ett något lägre behov av mineralgödsel eftersom rötresterna i biogasanläggningen har ett högre näringsinnehåll.

     Mjölkgården Götestorp ligger i Ljung tre mil norr om Borås.
    Mjölkgården Götestorp ligger i Ljung tre mil norr om Borås. FOTO: Anders Kristensson

    Investeringen ligger på 12 miljoner men mycket av jobbet gör bröderna själva på gården för att hålla nere kostnaden. Andreas Markusson räknar med att köra igång anläggningen i vinter.

    – Rent ekonomiskt är kanske inte en biogasanläggning det bästa att lägga pengarna på, men vi står inte och faller med den. Klimatförändringen är en ödesfråga som vi alla måste ta ansvar för. Våra söner är 10 och 12 år gamla och tolvåringen är redan klimatmedveten. Vi gör vad vi kan för att minska utsläppen, säger han och fortsätter:

    – Gödsel, fossila bränslen och markens lustgasutsläpp är de stora posterna man kan påverka. Förhoppningsvis kommer det snart gårdsanpassade fordonsasaggregat som gör det ekonomiskt möjligt att köra gårdens maskiner på metangas från biogasanläggningen. Det kan hjälpa upp ekonomin för anläggningen.

    På Götestorp finns övervägande fastmarksjordar med små utsläpp av lustgas, men om en stor andel av gårdens mark är mulljord kan man lägga den i långvarig vall eller bearbeta jorden mindre för att minska lustgasutsläppen.

    – Lantbruket står för 13 procent av klimatutsläppen, men vi måste ju äta. På ett djupare plan är det viktigt att visa både för våra barn och för konsumenterna att vi verkligen försöker minska jordbrukets klimatpåverkan, säger Andreas Markusson.

    Götestorp gård

    Bolagsform: Aktiebolag.

    Ägare: Andreas och Mattias Markusson är femte generationen på familjegården, som de tog över för tio år sedan.

    Anställda: Åtta inklusive bröderna själva och deras far.

    Djurbesättning: Cirka 300 mjölkkor. Besättningen har dubblerats på tio år.

    Areal: 500 hektar varav 150 hektar naturbete.

    Omsättning: 20 miljoner

    Vinst: 2–3 miljoner.

    Resultatet från Klimatkollen

    Klimatkollen är en tjänst som Greppa näringen började med 2010. 1 652 lantbrukare har hittills använt tjänsten. Drygt 10 procent av gårdarna som är minst 50 hektar eller har 25 djurenheter har gjort Klimatkollen.

    2018 ökade intresset markant för tjänsten och ligger 2019 på samma nivå.

    Klimatkollen gav balansräkningen 1,21 kg koldioxidekvivalenter (CO2) per kilo producerad mjölk.

    Eftersom beräkningen bygger på torråret 2018 är värdet högre än vid normala väderförhållanden.

    Biogasanläggningen kommer att minska gårdens klimatpåverkan med drygt 4 procent och minska balansräkningen till 1,16 kg CO2 per kilo mjölk. Om gårdens maskiner drevs med biogas skulle utsläppen att minska med ytterligare 4 procent.

    Götestorps växthusgasutsläpp

    43 procent från kornas matsmältning

    19 procent inköpt foder

    16 procent utsläpp från stall och gödselbrunn – minskar med drygt 25 procent med biogasanläggningen

    11 procent lustgasutsläpp från mark

    4 procent fossila bränslen

    2 procent mineralgödsel – kommer att minska något av det högre näringsinnehållet i gödseln efter biogasprocessen.

    1 procent el – kommer att elimineras när biogasanläggningens elproduktion kommer igång. Totalt kommer 800 000 kWh att produceras, varav hälften kommer att säljas vilket också ska läggas på gårdens pluskonto.

    Därtill kommer ytterligare mindre poster som är svåra att mäta var för sig.

    Koldioxidekvivalenter

    Koldioxidekvivalenter är ett mått som bland annat FNs klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av.

    Måttet tar hänsyn till att olika klimatgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.

    Livsmedelskonsumtionen utgör i dag runt en fjärdedel av de svenska hushållens sammanlagda klimatavtryck, motsvarande i snitt två ton koldioxidekvivalenter per person och år.

    Årligen orsaker svenskens konsumtion i snitt mellan 8-10 ton koldioxidekvivalenter – medan en hållbar global nivå är satt till som mest 2 ton per person och år.

    Källor: Rise, Mat.se, Naturvårdsverket, FNs klimatmål och Världsnaturfonden

    Relaterade artiklar

    Till toppen