Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 april 2017

    Så maxar Martin betesdriften på ekogården

    Stommen, Ullared.

    Betesdriften är motorn på ekologiska mjölkgården Stommen. Tre framgångsfaktorer har Martin Johansson identifierat samt "the magic day", den magiska dagen.

     Betesdriften är motorn på ekologiska gården Stommen i Halland.
    Betesdriften är motorn på ekologiska gården Stommen i Halland. FOTO: Marcus Frennemark

    Efter ett rejält regn i början på april grönskade vallarna i mellersta Halland. Några dagar senare fick en del av de 80 mjölkkorna på Stommen smaka på grönbete för första gången i år.

    – Alla kor ska mjölka på sommaren så att vi kan utnyttja betet optimalt, säger Martin Johansson.

    Därför koncentrerar han kalvningarna till två toppar, i oktober-november, samt i januari-februari. Korna som kalvat senast är högmjölkande i betesperiodens början när tillgången på bete också är som bäst.

    – Den kalkylen går ihop sig riktigt bra, konstaterar Martin.

    Mot slutet av sommaren när betestillväxten är sämre är det också dags att sina korna som ska kalva på hösten. Sinkorna kan flyttas till svagare beten.

    Fållorna allt mindre

    40 hektar av gårdens åkerareal ligger som betesvall till korna och är indelad i ett 40-tal fållor. Martin gör fållorna allt mindre. Helst ska en fålla betas av under ett eller högst två pass, sedan får korna komma tillbaka efter till fållan efter två, tre veckor.

    – Det är lättare att styra korna med små fållor. De ska vara lagom mätta när det närmar sig mjölkning, då känner de ett sug att gå hem till stallet.

    I samband med mjölkning får korna 2-3 kilo spannmålskross och lite ensilage under betesperioden.

     Här växer råg och rajgräs i samodling. Rågen blir kornas försommarbete, rajgräset fyller på framåt sensommaren.
    Här växer råg och rajgräs i samodling. Rågen blir kornas försommarbete, rajgräset fyller på framåt sensommaren. FOTO: Marcus Frennemark

    Robusta kor

    Två kilometer kan korna behöva gå till och från fållorna som ligger längst bort. Det är inget som Martin tycker påverkar mjölkproduktionen negativt. Tvärtom, han vill ha robusta kor som håller länge, då kan utslagning och rekrytering hållas på en låg nivå.

    – Och korna förflyttar sig snabbt.

    Drivvägarna är viktiga. De ska vara torra och behagliga för korna att gå på både vår och höst.

    Stommen har lagt en hel del arbete och pengar på drivvägarna genom att dränera och förstärka underlaget med grus och markväv.

     Drivvägarna till och från fållorna ska vara hela och rena.
    Drivvägarna till och från fållorna ska vara hela och rena. FOTO: Marcus Frennemark

    Tidigt betessläpp viktigt

    Tidigt betessläpp är viktigt. Korna ska ut innan betet börjat växa. Då blir deras omställning mjukare och då utnyttjas betet på bästa sätt.

    Någon gång mellan 8 och 13 maj inträffar ”the magic day”. Uttrycket har Martin hämtat från irländska lantbrukstidningar, där det skrivs mycket om betesbaserad mjölkproduktion. ”Magic day” signalerar att betet växer mer än vad korna äter.

    – Målet är att alla hagar ska vara betade en gång innan dess. Tidig avbetning ger bättre bestockning, håller tillbaka tillväxten och ger ett bättre betesutnyttjade under hela säsongen.

     Mjölkstallet på Stommen byttes i november förra året. Nu mjölkar Martin Johansson i en swing-over-grop med tio organ. Han mjölkar 60-70 kor i timmen. Hela kraftfodergivan ges i samband med mjölkningen, sommar som vinter.
    Mjölkstallet på Stommen byttes i november förra året. Nu mjölkar Martin Johansson i en swing-over-grop med tio organ. Han mjölkar 60-70 kor i timmen. Hela kraftfodergivan ges i samband med mjölkningen, sommar som vinter. FOTO: Marcus Frennemark

    Martin putsar betesfållorna när han tycker att det behövs, men han är kritisk till traditionella betesputsar som blandar och sprider gödsel och gräs från ratorna. Han kör med tallriksbalk och samlar ofta upp putsen, till kompost, eller om det duger till foder.

    – Gräset i ratorna är förorenat av gödsel. Det vill jag ha bort så det kommer ner ljus och kan växa nytt, fräscht gräs som korna gillar. Vi vill ju inte äta på skitiga tallrikar, säger han.

    MARKNADSANALYS: Nya idéer kring förgröningsstöd vinst för odlare

    Risken för trampskador

    På ett grönskande fält växer råg med insådd av rajgräs. Fältet ska bara ligga ett år och Martin betecknar det som ett försök. Så snart marken bär lite bättre och risken för trampskador är mindre ska korna beta fållan.

    Först är det rågen som är betesgrödan, sedan ska rajgräset efterhand ta över framåt sommaren, hösten. Utöver ett bra bete vinner han två möjligheter att plöja och ogräsbekämpa innan nästa vall samt ett år utan klöver. Med tät vallodling finns annars risk för växtföljdsjukdomar på den viktiga klövern.

    – Jag ser korna som en maskin i växtodlingen också och räknar egentligen mjölkavkastningen per hektar och inte per ko. Kan jag få ut fem ton mjölk per hektar i stället för fyra ton, så ökar den ekonomiska intäkten betydligt, säger Martin Johansson.

     "Det är rena sojan", säger Martin Johansson efter att ha smakat på gräset.
    "Det är rena sojan", säger Martin Johansson efter att ha smakat på gräset. FOTO: Marcus Frennemark

    Stommen, Ullared

    Ägs och brukas av Martin Johansson. Driften är ekologiskt certifierad sedan 1998. På gården finns ett 80-tal mjölkkor som mjölkas i grop. Korna avkastar cirka 8 000 kilo ECM per år. Utfodringen under stallperioden består av fri tillgång på vallensilage och max åtta kilo kraftfoder per dygn. Kraftfodret med korn, havre, råg och åkerböna är i huvudsak hemmaproducerat.

    Åkerarealen är 150 hektar. 40 hektar ligger som betesvall, lika mycket odlas med spannmål och på resten av arealen odlas slåttervall som skördas tre gånger. På ungefär en tredjedel av slåttervallen betas återväxten.

    Vallblandningen består av timotej, rajgräs, röd- och vitklöver samt ängssvingel. Vallarna ligger tre till fyra år.

     Rajgräset artar sig väl i rågens skugga.
    Rajgräset artar sig väl i rågens skugga. FOTO: Marcus Frennemark

    RELATERAT: Nytt försök gav bättre skörd – 30 lantbrukare deltog

    Relaterade artiklar

    Till toppen