Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 januari

    I torkans spår – så klarade han foderbristen

    Efter spannmålsskörden sådde Henrik Nilsson ny gröda för att skörda under hösten. Satsningen gick bra och han fick foder både för att utöka sin egen köttdjursbesättning och sälja till andra, berättar han i en intervju med tidningen Lantmannen.

     Blandningen korn, havre och westerwoldiskt rajgräs såddes efter den tidiga höstveteskörden på Henriksfälts gård i södra Skåne. Havren torkade bort vid sådden, gräset klarade sig relativt bra, medan kornet blev den dominerande grödan som hann gå i ax innan skörd under oktober och november.
    Blandningen korn, havre och westerwoldiskt rajgräs såddes efter den tidiga höstveteskörden på Henriksfälts gård i södra Skåne. Havren torkade bort vid sådden, gräset klarade sig relativt bra, medan kornet blev den dominerande grödan som hann gå i ax innan skörd under oktober och november. FOTO: Malin Eborn

    Spannmålsskörden inleddes redan den 20 juli på Henriksfälts gård i Glemmingebro, i sydöstra Skåne. Samtidigt som Henrik Nilsson satt i tröskan var medierna fyllda med rapporter om den akuta foderbristen för djurbönder runt om i landet till följd av torkan. Själv har han bara en mindre dikoproduktion och var inte direkt drabbad men funderade ändå på om han kunde göra något. Fälten som ska vårsås skulle ligga obrukade i åtta månader vilket kändes onödigt med tanke på situationen.

    Han tog ett snabbt beslut och sådde 80 hektar med blandningen korn, havre och westerwoldiskt rajgräs. Den exceptionellt gynnsamma hösten har gjort att satsningen fallit väl ut. Kornblandningen är nu skördad och har gett i genomsnitt två ton torrsubstans, TS, per hektar. Tre fjärdedelar av arealen såldes på rot till en mjölkbonde i närheten. Resten har han fyllt sin egen plansilo med.

    – För egen del känns det bra att gröda växer på marken så länge vi har rådande temperaturer. Kvävet som jag la ut i våras har kommit till nytta, säger Henrik Nilsson.

     Blomanlag på majs den 30 oktober. I mitten på november blommande majsen för fullt. Majsen är sådd den 3 augusti efter spannmålsskörden.
    Blomanlag på majs den 30 oktober. I mitten på november blommande majsen för fullt. Majsen är sådd den 3 augusti efter spannmålsskörden. FOTO: Malin Eborn

    Utökar köttproduktionen

    De låga spannmålsskördarna innebar att det troligen fanns mycket näring kvar i jorden efter skörd som utan mellangrödan riskerat att lakas ut. Vårgrödorna, korn och vårvete, tappade mellan 40 och 45 procent i skörd jämfört med ett normalår medan höstgrödorna klarade sig något bättre och avkastade 70 procent av normalskördar.

    Även efter skörden fortsätter kornblandningen att göra nytta på gården. Redan efter tio dagar var återväxten så god att Henrik Nilsson tog beslut om att stängsla in ett skifte på 20 hektar. Nu har ett trettiotal kvigor och kor kunnat utnyttja återväxten som bete i flera veckor. För tack vare sommarens satsning har han nu tillgång på foder och kan till skillnad från många andra med foderbrist föda upp fler köttdjur under säsongen. Det gamla dikostallet som bara utnyttjats till hälften de senaste åren ska fyllas upp och ett hundratal kvig- och tjurkalvar kommer födas upp till slakt på gården.

     Majsen har ett grunt rotsystem vilket kan göra den känslig för höststormar.
    Majsen har ett grunt rotsystem vilket kan göra den känslig för höststormar. FOTO: Malin Eborn

    Tog efter lantbrukare på Jylland

    I ett förändrat klimat, som sommarens torka varit ett förödande exempel på, gäller det att tänka nytt och försöka hantera de större variationerna på ett bra sätt, tror han.

    – Bara för att vi gjort på samma sätt i 30 år är det inget som säger att vi ska fortsätta göra så. Vi måste omvärdera våra beslut och vara mer förändringsbenägna, säger han.

    Det är också bakgrunden till att han tog ut svängarna lite mer och sådde majs på 20 hektar den 3 augusti efter spannmålsskörden. Bakgrunden var att han hört talas om att lantbrukare på Jylland gör så. Två jordbearbetningar gjordes innan sådd, först en grundare med tallriksredskap och sedan en lite djupare med kultivator. Innan och efter sådd gjordes en vältning för att få fin jord precis vid kärnfröet.

    – Det var 35 grader varmt, men tog man undan jorden hittade vi fukt i marken. Jag tror att det blev som ett växthus för bara efter tre dagar kom det groddar, säger han.

    Optimalt att så före augusti

    Efter fem dagar hade majsen kommit upp i fina rader och tillväxten har sedan fortsatt under hösten. En första frostknäpp under oktober har lett till en del vissnande blad men i november har majsen börjat blomma och Henrik Nilsson hoppas att den, mot alla odds, ska hinna sätta kolv. Tanken är att skörda majsen med slaghack, packa i plansilo och använda som foder till köttdjuren.

    Efter årets erfarenheter kan Henrik Nilsson tänka sig att så både majs och en kornblandning igen efter spannmålsskörden om förutsättningarna är det rätta. Men när det gäller majs blir det sådd efter höstkorn för att tidigarelägga såtidpunkten till juli. Den optimala såfönstret sträcker sig troligen bara fram till den 1 augusti, tror han.

     Ogräsbekämpning i majs krävs. Henrik Nilsson lämnade kanterna obekämpade. Från början såg majsen här bättre ut jämfört med på resten av fältet som sprutats mot ogräs men sedan tog spillrapsen överhanden.
    Ogräsbekämpning i majs krävs. Henrik Nilsson lämnade kanterna obekämpade. Från början såg majsen här bättre ut jämfört med på resten av fältet som sprutats mot ogräs men sedan tog spillrapsen överhanden. FOTO: Malin Eborn

    Mellangrödorna var ett sätt att förbättra likviditeten efter det stora skördetappet även om det inte handlade om så stora pengar.

    – Men köparen tjänade lite, jag tjänade lite och maskinstationen tjänade lite, säger han.

    Det allra viktigaste beslutet som kommer påverka ekonomin mest efter torkan är att Henrik Nilsson säkrade priset på färdigfoder direkt när han tidigare under sommaren insåg att gårdens egen spannmål inte skulle räcka till grisproduktionen. Sedan dess har priserna gått upp rejält.

     Det gamla dikostallet fylls nu av både inköpta kvigkalvar och egna dikor och kalvar. Tillgång till foder och många som vill sälja kalvar gör att Henrik Nilsson nu utökar besättningen.
    Det gamla dikostallet fylls nu av både inköpta kvigkalvar och egna dikor och kalvar. Tillgång till foder och många som vill sälja kalvar gör att Henrik Nilsson nu utökar besättningen. FOTO: Malin Eborn

    Tror på en ljusning

    Gårdens huvudsakliga inriktning är en integrerad grisuppfödning. Henrik Nilsson har cirka 500 suggor där en tredjedel av smågrisarna föds upp till slakt på gården och resten säljs på mellangårdsavtal. Årets situation med ökade foderkostnader samtidigt som avräkningspriserna vid slakt ligger på samma nivå ger ett pressat läge.

    På dagordningen i mitten på november gäller det för verksamhetens gårdsråd att lägga budget framåt för att försöka få ihop ekonomin för året. Att ha ett gårdsråd som träffas några gånger per år gör det lättare att få kontroll över verksamhetens ekonomi och mål och ger en extra trygghet ett sådant här extremt år, menar han. Gårdsrådet startades i början på 2017.

    Även om läget är mycket tufft efter årets torka tror Henrik Nilsson på en ljusning både som svensk grisuppfödare och spannmålsodlare.

    – Vi har ett gott hälsoläge och möjlighet att producera kvalitetsspannmål. Klarar vi det här går vi en god framtid till mötes, säger han.

     Årets torka visar att nya klimatförhållanden kräver nya sätt att agera som lantbrukare, menar Henrik Nilsson som driver Henriksfälts gård i sydöstra Skåne. Det går inte bara att fortsätta göra som man alltid har gjort, därför testade han själv med att så majs direkt efter skörden av höstvete.
    Årets torka visar att nya klimatförhållanden kräver nya sätt att agera som lantbrukare, menar Henrik Nilsson som driver Henriksfälts gård i sydöstra Skåne. Det går inte bara att fortsätta göra som man alltid har gjort, därför testade han själv med att så majs direkt efter skörden av höstvete. FOTO: Malin Eborn
     Kvigkalvar och kor på bete i november. Betet är återväxt efter skörd av kornblandningen till foder som såddes efter höstveteskörden i år.
    Kvigkalvar och kor på bete i november. Betet är återväxt efter skörd av kornblandningen till foder som såddes efter höstveteskörden i år. FOTO: Henrik Nilsson

    Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Henrik Nilsson…

    …om omställningen till Kravodling

    Ungefär en fjärdedel av arealen håller successivt ställas om till KRAV-odling eftersom lönsamheten för eko är högre för avsalugrödor som maltkorn, raps och sockerbetor jämfört med konventionell växtodling. En förutsättning är att gårdens gödsel från grisproduktionen får användas i ekoodlingen. Kostnaden för inköpt ekogödning skulle annars ha varit mycket stor.

    …det nya gårdsrådet

    Gårdsrådet fungerar som en sparringpartner och gör det lättare att nå mål för verksamheten. Gårdsrådet träffas tre gånger per år och fokuserar på olika delar av verksamheten, sätter upp mål och diskuterar hur man ska nå dit. Basen är en affärsrådgivare och familjen, sedan bjuds övriga samarbetspartners in på olika möten.

    …en tuff resa för grisproduktionen

    Henrik Nilsson investerade i ett nytt suggtal 2008-2009 för tjugo miljoner kronor. Kort därefter kom krisen inom branschen och slaktsvin kördes med förlust till Tyskland. Det har varit mödosam resa men nu är produktionen på väg upp. En viktig del är ro i personalsituationen då underlättar arbetet med att få rutinerna att sitta.

    Henriksfälts gård AB

    Huvudsaklig verksamhet: Integrerad grisproduktion där en tredjedel av smågrisar föds upp till slakt. Resten säljs på mellangårdsavtal.

    Resultat smågrisproduktionen: Cirka 15 000 producerade smågrisar på 470 suggor (födda cirka 17 250 vilket motsvarar ungefär 15 procents dödlighet).

    Totalt odlas 468 hektar, varav cirka 300 hektar är arrenderat och resten egen areal.

    Cirka fjärdedel av arealen håller successivt på att ställas om till Kravodling.

    Konventionell växtföjld: Raps, höstvete, sockerbetor, korn, vall/havre.

    Planerad växtföljd i ekoodling: Korn, raps, vall, vall, sockerbetor.

    Konventionell dikouppfödning: Tidigare har besättning legat på 25 dikor och totalt cirka 50 djur. I år utökas besättning till cirka 100 djur.

    Antal anställda: 6

    Omsättning: 20,5 miljoner kronor 2017.

    Relaterade artiklar

    Till toppen