Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 mars

    Så kan mjölken säljas in bättre

    Hur ska konsumenterna förstå miljönytta med svensk mjölk? Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, menar att dra ner på sojan kan vara ett sätt.

     I paneldiskussionen deltog i övre raden, Åsa Domeij, miljöchef Axfood, Stefan Gård, ordförande Sveriges mjölkbönder, Annette Gustavsson, mjölkbonde, Therese Jacobson, Naturskyddsföreningen, Jan Ljungblom, ICA. I nedre raden Magnus Oscarsson, riksdagsledamot KD, Palle Borgström, ordförande LRF, Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket och Isak From, riksdagsledamot S. Moderator var Peter Borring, LRF Östergötland (i talarstolen).
    I paneldiskussionen deltog i övre raden, Åsa Domeij, miljöchef Axfood, Stefan Gård, ordförande Sveriges mjölkbönder, Annette Gustavsson, mjölkbonde, Therese Jacobson, Naturskyddsföreningen, Jan Ljungblom, ICA. I nedre raden Magnus Oscarsson, riksdagsledamot KD, Palle Borgström, ordförande LRF, Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket och Isak From, riksdagsledamot S. Moderator var Peter Borring, LRF Östergötland (i talarstolen). FOTO: Mikael Marklund

    I går arrangerade Kristdemokraterna tillsammans med LRF Mjölkens dag för femte året. De stora frågorna var dels hur konsumenterna ska förstå att korna inte är miljöbovar utan miljöhjältar, dels hur den svenska mjölkproduktionen ska bli mer hållbarar. Både ur ett miljö- och ett ekonomiskt perspektiv.

    Axfoods miljöchef Åsa Domeij menar att det krävs att mjölknäringen både tar ett antal nya grepp och dessutom berättar om dem för konsumenterna.

    Sojafrågan

    Hon menar att en minskad användning av soja i kraftfodret kan vara ett sådant initiativ och drog paralleller till vad som hänt med palmoljan. Där har konsumenttrycket tvingat fram en minskad användning.

    Brasilien är en stor exportör av soja. Där medför produktionen såväl skövling av regnskog som användning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige.

    Ersätts sojan med inhemskt proteinfoder är det något konsumenterna skulle uppskatta, var hennes tes. Men då krävs det också att det blir tydligt så att de kan göra ett aktivt val.

    Omställningsår i år

    Den socialdemokratiska riksdagsmannen Markus Selin menade att det svenska jordbruket, precis som samhället i övrigt, måste jobba hårt för att klara de miljömål som den nya regeringen jobbar mot. Till exempel att det efter 2030 inte längre ska säljas några nya bensin- eller dieselfordon.

    – 2019 kan bli det stora omställningsåret. Vi som politiker har det yttersta ansvaret för att lämna över en planet till våra barn och barnbarn där det fortfarande går att vara mjölkbonde.

    Det fick mjölkbonden Anette Gustawson att reagera. Hon menade att det inte handlade om bristande vilja från bönderna när det gällde att övergå till mindre miljöbelastande bränslen utan att det är det trängda ekonomiska läget som ligger bakom:

    – Därför måste vi få någon form av kompensation om det ska bli en omställning.

    Innovera mera

    Markus Selin menade i slutrundan att det krävs innovation från mjölknäringen för att möta framtidens stora utmaningar, globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen.

    Det fick Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder att ifrågasätta hur det står till med innovationsförmågan hos politikerna. En replik som gav kraftiga applåder från mjölkbönderna i publiken.

    Mjölkfakta

    I dag finns det 133 miljoner mjölkgårdar i världen. På dessa bor sammanlagt 600 miljoner människor. Ytterligare 400 miljoner människor jobbar i näringar knutna till mjölkproduktionen. Sammanlagt har alltså 1 miljard av världens omkring 7,7 miljarder människor koppling till mjölkproduktion.

    Från 2005 till 2015 har den globala mjölkproduktionen ökat med 30 procent. Men ökningen av utsläppen av växthusgaser kopplad till den har bara ökat med 18 procent. Det motsvarar en minskning av utsläppen med 11 procent per kilo mjölk.

    I EU är mjölkproduktionens utsläpp 40 procent lägre än det globala genomsnittet.

    I Sverige är utsläppen från mjölkproduktionen 20 procent lägre än i EU.

    Källa: Jonas Carlgren, Arla

    Till toppen