Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 mars

    Så kan ett markbyte minska kostnaderna

    När jordbruken genom decennier har vuxit på grund av rationaliseringar har också transportavstånden ökat. Genom markbyten eller samarbeten skulle stora pengar kunna sparas. Men fungerar det i verkligheten?

     Exemplet visar hur det skulle kunna se ut före och efter ett byte. Verktyget utgår från offentlig data om markägare, gårdscentrum och avstånd där emellan. Till höger: Erik Rönnqvist.
    Exemplet visar hur det skulle kunna se ut före och efter ett byte. Verktyget utgår från offentlig data om markägare, gårdscentrum och avstånd där emellan. Till höger: Erik Rönnqvist. FOTO: Hans Dahlgren

    Det finns knappast någon lantbrukare som ser några fördelar med att bruka mark som ligger långt från gården. Samtidigt krävs det allt större arealer för att driva en sund affärsverksamhet och många gånger finns den tillgängliga marken en bit bort.

    Forskningsinstitutet Rise har i flera projekt studerat transportkostnader för jordbruksföretag. I det senaste utvecklade man en prototyp av ett digitalt verktyg för beräkningar av vilka skiften som olika gårdar skulle tjäna på att byta med varandra.

    – Potentialen är stor, säger Erik Rönnqvist på företaget Creative Optimization som utvecklat verktyget med stöd av Rise.

    Minskar transportbehovet

    Med verktyget har Rise kunnat skapa olika scenarier för markbyten och omarronderingar i olika delar av landet. Vid en övergripande omarrondering, där alla byter mark med alla för att minimera det totala transportavståndet, visar beräkningar att transportbehovet skulle kunna minskas med upp till 60 procent.

     I ett område i Östergötland där verktyget testades ingick 21 512 skiften och 1 062 brukningscentrum.
    I ett område i Östergötland där verktyget testades ingick 21 512 skiften och 1 062 brukningscentrum. FOTO: Hans Dahlgren

    En sådan omarrondering är knappast rimlig i ett demokratiskt land men om man begränsar verktyget till att maximalt två gårdar ska vara inblandade i varje byte, och ingen ska förlora på bytet, ger det ändå en hyfsad potential.

    – Då hamnar vi på 10–15 procents besparing i genomsnitt, säger Justin Casimir, forskare på Rise.

    Samarbete ett alternativ

    Vissa kan spara betydligt mer och vissa mindre, beroende på förutsättningar på de enskilda gårdarna. Det behöver heller inte vara faktiska ägarbyten. Det kan handla om samarbeten mellan lantbrukare. Den typen av byten görs till viss del redan i dag för att få önskade växtföljder eller förfruktseffekter men med ett liknande verktyg i full drift tror man att fler skulle kunna hitta gynnsamma samarbeten.

     Justin Casimir.
    Justin Casimir. FOTO: Hans Dahlgren

    – Det kanske finns två gårdar som känner varandra och skulle kunna samarbeta men de vet inte vad potentialen är. Med ett verktyg skulle man kunna se vad man kan tjäna och vilka byten som kan vara lämpliga, säger Erik Rönnqvist.

    Även för företag som inte är bekanta med varandra hade det kunnat bli en sorts språngbräda för samarbeten.

    – Att man kan se det som en bytesplats. Om jag har mark långt borta så kan jag klicka på den och säga att ”den här marken skulle jag vilja byta”. Så får man se om någon annan hakar på, säger Annika Kihlstedt, projektledare på Rise.

    Testas i Frankrike

    Prototypen i studien tog inte hänsyn till odlingstekniker, växtföljder, jordtyper, jordhälsa och åtgärder som gjorts Men det är något som går att lägga till i en vidareutveckling. Det hade också gått att lägga till beräkningsmodeller för vinstdelning, till exempel hur mycket parterna ska kompensera varandra för att alla ska tjäna på samarbetet.

     Annika Kihlstedt.
    Annika Kihlstedt. FOTO: Hans Dahlgren

    I Frankrike finns ett liknande system i skarp drift. Där finansieras det av konsulter som på det sättet skaffar sig jobb, berättar Justin Casimir.

    Erik Rönnqvist tycker att det borde finnas intresse för att hitta potentialer för markbyten och samarbeten i Sverige och därmed sänka kostnader och minska klimatavtryck.

    – Men en av de större utmaningarna är vilka aktörer som ska finansiera utveckling och underhåll för en sådan plattform.

    MER OM MARKBYTE:Flera risker med markbyteBonden om markbyten: Inte så enkelt i verkligheten

    FAKTA: Transportkostnader

    Det svenska jordbrukets kostnader för transporter mellan gårdscentrum och fält beräknas av Rise till 1,83 miljarder kronor per år, där ensilagevall står för 1,25 miljarder kronor.

    Cirka 65 procent av kostnaden är för transport av skörd, och resten uppdelas mellan transport av gödsel och redskap

    Medeltransportavståndet mellan gårdscentrum och den brukade marken ligger på 6,2 kilometer.

    För varje extra kilometer man måste köra ökar transportkostnaden med mellan 20-50 kronor per hektar beroende på gröda, när alla arbetsmoment som kräver körning på väg räknas in.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen